Sigtuna kommun stämmer två personer på en miljon i skadestånd för grov skadegörelse på skola

Kommunledningen har givit förvaltningen i uppdrag att lämna in en stämningsansökan till Attunda tingsrätt mot de två personer som ifjol orsakade omfattande vattenskador på Valstaskolan. De två personerna som idag är 16 år täppte igen avloppen och öppnade vattenkranarna på toaletter. Cirka 200 000 liter vatten rann ner i byggnaden och orsakade omfattande skador i skolan.

De båda ungdomarna dömdes i tingsrätten till ungdomstjänst för grov skadegörelse. Domen överklagades till hovrätten. Hovrätten fastställde dock tingsrättens dom. Högsta domstolen beviljade inte prövningstillstånd och därmed är det hovrättens dom som gäller.

Kommunens kostnader för att återställa lokalerna uppgick till 1,7 miljoner kronor. Kommunens försäkring täckte kostnaderna, men självrisken uppgick till 1 miljon kronor. Det är detta belopp stämningsansökan nu avser.

För mig är det oerhört viktigt att kommunen tar i med hårdhandskarna i sådana här fall. Är man 15 år vet man konsekvenserna av sitt handlande. Proppar man igen avloppen, vrider på kranarna för fullt och går där ifrån vet man att man kommer orsaka stor förstörelse – det är fullt medvetet. De förstörde inte bara stora ekonomiska värden, utan också elevernas skola och arbetsmiljö. Mitt budskap är kristallklart: vi accepterar inte skadegörelse och vi kommer att ställa de som förstör till svars!

Jag är fullt medveten om att chanserna att få tillbaka pengarna är minimal. Tingsrätten kommer förmodligen att uppmana parterna att få tillstånd en förlikning. Sigtuna kommun kommer dock inte söka en sådan i första skedet.

"Träffa kommunstyrelsens ordförande" i Valsta centrum

En gång i månaden sammanträder kommunfullmäktige. Den dagen anordnar jag alitid "Träffa kommunstyrelsens ordförande" under en lunchtimme. Detta för att invånare ska kunna ställa frågor och lämna synpunkter utan att behöva boka ett möte med mig på kommunhuset eller gå på formella möten. Detta är ett komplement till de mängder av kontakter jag har varje vecka med kommuninvånare och företag genom möten, telefonsamtal eller mail.

Jag kör "Träffa kommunstyrelsens ordförande" enligt ett rullande schema där jag besöker Valsta, Märsta Rosersberg och Sigtuna. Idag var det Valstas tur.

Idag fick jag frågor om mer halltider för gymnastik, behovet av en större kulturskola, önskan om en bowlinghall i kommunen, behov av fler parkbänkar längs våra gång- och cykelvägar, och snöröjning och sandning, och behovet av att bygga ännu fler bostäder.

Idag fick jag dessutom en puss på kinden av en dam som tackade för att vi stoppat den planerade utbyggnaden av Sigtuna stads hotell - inte illa! :-)

Jag uppskattar dessa dialoger med invånarna och ofta kan vi komma fram till gemensamma slutsatser och förslag efter en lite diskussion.

(Foto: en kommuninvånare som träffade mig i Valsta centrum och som vill se bättre lokaler för Kulturskolan, någor som jag håller med om)

Sigtuna kommun anlitar doktorn i miljörätt Jonas Christensen som konsult i ärendet med ett nytt miljötillstånd för Arlanda

Sigtuna kommun har anlitat jur. dr Jonas Christensen som konsult för den fortsatta handläggningen av Luftfartsverkets kommande ansökan om nytt miljötillstånd för Arlanda flygplats. Jonas har en bred erfarenhet på det miljörättsliga området och vi är glada över att ha tillgång till hans stöd under den fortsatta processen.
Förutom att direkt bistå kommunen i processen med yttranden kommer Jonas också vara behjälplig vid offentliga möten och annat som kommunen ordnar för att ta emot och vidarebefodra kommuninvånares synpunkter i processen.

(foto: Jonas Christensen från Swedenviros hemsida)

Bra kommunal snöröjning

Snön och snöröjningen (och bristen på sådan) är av förklarliga skäl samtalsämne nummer ett (tillsammans med OS) dessa dagar. I det sammanhanget vill jag lyfta fram den kommunala snöröjningen i Sigtuna kommun som jag tycker gör ett mycket gott arbete - både kommunens egen personal och de entreprenörer som vi anlitar. Uppgiften är mycket svår, och visst finns det en och annan väg och trottoar som kunde ha plogats snabbare och bättre, men på det stora hela menar jag att vår snöröjning är mycket god. Det gäller speciellt jämfört med kommuner i vår omgivning. Tack till alla som gör fina insatser i detta arbete!

På bilden, som är tagen strax efter lunch idag, ses hur snö forslas bort från Södergatan i centrala Märsta.

Nu är Sigtuna kommun en Fairtrade City!

Nu har vi Sigtuna kommun äntligen hamnat i den exklusiva skara städer som bedriver ett aktivt arbete för en ökade etisk konsumtion.

I fredags tog jag emot diplomet från Föreningen Rättvisemärkts Emma Rung i samband med nätverket Frukostklubbens sammankomst på Sigtunastiftelsen. Det känns bra eftersom det var på mitt initiativ som vi i kommunen började arbeta för att bli en Fair Trade City.

Sigtuna kommun har i dag ett 40-tal engagerade lokala aktörer. 20 arbetsplatser köper Rättvisemärkt kaffe till fikarummet, fem butiker erbjuder rättvisemärkta varor i sitt sortiment och inte mindre än 16 caféer och restauranger erbjuder sina kunder rättvisemärkta produkter. Vi ansökte om att bli Fairtrade City under hösten 2009 och höjer nu ribban rejält för sin egen verksamhet när det gäller upphandling av etiskt märkta varor.

Benämningen Fairtrade city är en diplomering från organisationen Rättvisemärkt. Organisationen jobbar för att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Idag finns bland annat rättvisemärkt te, vin, choklad, och även bomull, rosor fotbollar.

Nej till civil flygplats på Ärna i Uppsala. Satsa på Arlanda och tåget istället!

Vi i kommunledningen är kritiska till att låta Ärna i Uppsala utvecklas till en ny civil flygplats. Det framgår av vårt yttrande skickats till Uppsala kommun i samband med att en ny översiktsplan tas fram.

Utifrån den tydliga regionala samsynen att värna och stärka Arlanda flygplats samt krav på minskade koldioxidutsläpp är det svårt att motivera en ny civil flygplats i Uppsala.

I yttrandet framhåller vi vikten av att istället satsa på en samverkan kring förbättrade kollektivtrafik i det så kallade ABC-stråket Uppsala – Stockholm. Kapacitetsförstärkningar av Ostkustbanan, en återupptagen järnvägstrafik på sträckan Enköping – Uppsala är några av de förslag som skulle förbättra kommunikationerna till Arlanda flygplats.

Vi går mot allt större arbetsmarknadsregioner. I dag tillhör Uppsala och Stockholm samma lokala arbetsmarknad. Arlanda är, som regional arbetsplats och flygnav, av central betydelse både för Uppsala kommun och regionen som helhet.

Vi vill satsa på en internationellt konkurrenskraftig flygplats i vår region, inte flera. Dessutom vill vi för miljöns skull se fler resor på kortare distaner med tåg. Att säga nej till Ärna är klimatsmart och bra för regionens samlade utveckling!

Nu lämnar (SD) kommunfullmäktige: en röst på (SD) är en bortkastad röst!

I valet 2006 kom Sverigedemokraterna (SD) in i kommunfullmäktige för första gången. För att de inte skulle få något inflytande och utnyttja sin vågmästarposition gjorde vi socialdemokrater snabbt upp med Centerpartiet och Miljöpartiet om ett blocköverskridande samarbete. Det har varit mycket framgångsrikt och till stort gagn för kommunens utveckling.

(SD) hade två personer på sin valsedel. När det stod klart att (SD) fick ett mandat i fullmäktige gick deras första namn omedelbart under jorden. Han avgick innan han tillträtt. Enligt uppgift lämnar nu även det andra och sista namnet fullmäktige.

Oavsett anledningen till avhoppet kan konstateras att en röst på (SD) har varit en bortkastad röst. De har inte åstadkommit någonting. Absolut ingenting!

Det viktigaste argumentet till att vi socialdemokrater alltid kommer att stå första ledet i kampen mot (SD) är att det är ett parti som tar sin utgångspunkt i fascistiska idéer och som ställer människor och grupper mot varandra.

Dessutom kan konstateras att (SD)-politikerna i vår kommun nu sällar sig till en mycket stor skara: hela 37% av alla (SD)-företrädare i landets kommuner har lämnat sina uppdrag sedan valet. En röst på (SD) är bortkastad röst!

Sigtuna kommuns befolkningstillväxt i tio-i-topp: Snart är vi 40 000 invånare!

Sigtuna kommun hade förra året den största befolkningstillväxten sedan 1971. Det visar SCB:s befolkningsstatistik för 2009. Med en befolkningsökning på 2,21 procent är tillväxten dubbelt så stor som länsgenomsnittets.

Ingen annan enskild sak är en så viktig framgångsfaktor som en växande befolkning. Med fler invånare får vi fler skattebetalare och ökade statsbidrag. Vi blir fler som delar på våra kostnader och resurser för att fortsätta utveckla kommunen skapas. Den lokala handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får en större lokal marknad, det är bra för tillväxten och ger fler jobb i kommunen, Sammantaget är de nya siffrorna ett bevis på att vi genom hårt arbete blivit en attraktiv kommun för både människor och företag, det är mycket glädjande!

2009 fick Sigtuna kommun 847 nya invånare och en total folkmängd på 39 219 personer. Med en befolkningsökning på 2,2 procent hamnar Sigtuna på en nionde plats i landet för kommuner med starkast befolkningstillväxt.

Den största bakomliggande faktorn till befolkningstillväxten är en fortsatt hög inflyttning. Med en inflyttning på 3233 personer och en utflyttning på 2671 hade Sigtuna kommun ett positivt flyttningsnetto på 562 personer.

Sigtuna kommuns befolkningsstruktur med en hög andel unga bidrar också till befolkningsökningen genom att det föds många barn i kommunen, vilket har gett ett födelseöverskott på 286 personer under 2009.

Kommuner med starkast befolkningstillväxt i landet:

1. Sundbyberg 37 722 + 4,55 %
2. Lomma 21 065 + 3,01 %
3. Nacka 88 085 + 2,83 %
4. Malmö 293 909 + 2,57 %
5. Solna 66 909 + 2,48 %
6. Stockholm 829 417 + 2,38 %
7. Vaxholm 11 001 + 2,36 %
8. Upplands-Bro 23 202 + 2.29 %
9. Sigtuna 39 219 + 2,21 %
10. Uppsala 194 751 + 2,14 %

Den planerade utbyggnaden av Sigtuna stad hotell avbryts omedelbart

Idag har Magnus Sunsdtröm, Sigtuna stads hotell, och jag skickat ut följande kommuniké med anledning av att de pågående utbyggnadsplanerna av Sigtuna stad hotell avbryts omedelbart:

"När Sigtuna kommun köpte in fastigheterna Urmakaren 1 och Urmakaren 2 var det huvudsakliga syftet med markförvärvet att göra det möjligt för stadshotellet att kunna expandera i framtiden.

För tio år sedan påbörjades ett genomgripande upprustnings- och utvecklingsarbete av stadshotell. Förvandlingen genomfördes med största omsorg och omfattande resurser, både ekonomiska och kompetensmässiga, satsades för att göra det gamla stadshotellet till just det Sigtuna Stads Hotell som det är idag. Satsningarna ledde till att vi i staden har etablerat ett av mycket få femstjärniga hotell i vårt land. Hotellet är idag en stor tillgång för staden, besöksnäringen och näringslivet i övrigt.

Ett femstjärnigt hotell som Sigtuna Stads Hotell behöver mer än de 26 rum som finns idag för att på lång sikt bli lönsamt och kunna fortsätta utvecklas. Därför sökte hotellet och kommunledningen 2006 i gemensamma diskussioner en lösning för att göra det möjligt för hotellet att växa. För att ha en så öppen process som möjligt bjöd kommunledningen och Sigtuna Stads Hotell in samtliga gruppledare i kommunfullmäktige till överläggningar. Tankarna om att ta de båda tomterna Urmakaren 1 och Urmakaren 2 i anspråk presenterades. Samtliga partier accepterade den lösningen förutom Miljöpartiet som direkt anmälde en skeptisk inställning. Först betydligt senare anmälde även Samling för Sigtuna en avvikande uppfattning. Sammantaget fanns dock en mycket bred politisk majoritet för att ta tankarna vidare till en detaljplaneläggning.

Nu har detaljplanen varit i process. Först genomfördes ett programsamråd där även fortsättningsvis stor politisk enighet kunde konstateras. Även när planen så sent som i december 2009 sändes ut på samråd fanns det en bred politisk enighet.

Synpunkterna från samrådet har nu inkommit och sammanställts. Vi har där funnit ett starkt motstånd från allmänheten mot att bygga ut Sigtuna Stad Hotell österut. Vi har som representanter för kommunledningen och hotellet gått igenom de inkomna synpunkterna noggrant och lyssnat till kritiken. Därefter har vi gemensamt beslutat oss för att avsluta detaljplaneläggningen av en utbyggnad av Sigtuna Stads Hotell på Urmakaren 1 och 2 med omedelbar verkan. Vi har även beslutat oss för avbryta den markaffär som varit aktuell i samband med utbyggnadsplanerna.

I sammanhanget måste det noteras att Moderaterna i Sigtuna kommun, som från början har varit tillskyndare av en utbyggnad av hotellet, och som vi har haft en överenskommelse med, utan att vare sig meddela kommunledningen eller Sigtuna Stads Hotell, offentlig meddelat att de bytt uppfattning. Utan att ha synpunkter på deras nya ställningstagande i sak, konstateras att tillvägagångssättet säkert väcker en del frågetecken hos såväl det lokala näringslivet, andra politiska partier som hos allmänheten.

Vi är för vår del nu helt inriktade på att tillsammans med andra framåtsyftande krafter i kommunen fortsätta arbetet med en utveckling av besöksnäringen och övriga näringslivet i kommunen."

Färre byggrätter i Herresta by ger anpassning och småskalighet

Ett stort behov av nya bostäder, större framtida underlag för förskole- och skolverksamhet och möjlighet till en god lösning av vatten- och avloppsfrågor var viktiga utgångspunkter när vi våren 2009 igångsatte planarbetet för 50 nya bostäder i Herresta norr om Märsta.

Under samrådet har grannarna till den planerade bebyggelsen riktat kritik mot omfattningen av nybyggnationen. Vidare har det visat sig att det inom vissa delar av området finns geotekniska problem och att det finns utmaningar i det faktum att kulturmiljön i Hovadalgången berörs.
Vi har lyssnat till synpunkterna under samrådet och kommer till utställningen av detaljplanen kraftigt minska antalet byggrätter från 50 till åtta fristående villor.

Vi i kommunledningen har lyssnat på de boendes synpunkter och går dem tillmötes genom att kraftigt minska utbyggnaden av Herresta By. Det är ytterligare ett bevis på att samrådet med allmänheten när kommunen planerar är viktig och att dialogen ofta leder framåt.

Nu föreslår vi istället de nya husen placeras i de ”luckor” som finns i den nuvarande bebyggelsen.

Arbetet med att bygga fler bostäder på landsbygden fortsätter. Särskilt glädjande är att vi nu kan erbjuda åtta tomter till den kommunala tomt- och småhuskön som gör det möjligt att bygga sitt eget hus.