Ny huvudgata i Märsta öppnar för nya stadsdelen Övre Ekilla

Idag klippte jag bandet och öppnade en ny huvudgata i Märsta, Hemmansvägen, som ska trafikförsörja den nya stadsdelen Övre Ekilla.

Idag öppnade kommunen upp en helt ny huvudgata i centralorten Märsta. Den har fått namnet Hemmansvägen och sträcker sig en kilometer från Stationsgatan i väster till Aspvägen i öster. Vägen ska framför allt trafikförsörja den nya stadsdelen Övre Ekilla som börjar byggas inom kort, men kommer också förbättra för busstrafik och för biltrafik till och från Arenberga Norrbacka. Vägen har också försetts med en separat gång- och cykelväg med belysning.

Den nya stadsdelen Övre Ekilla kommer att innehålla hyresrätter. självbyggartomter och villor. Sammantaget blir det cirka 120 nya bostäder i området.

Vid framtagandet av detaljplanen kom många synpunkter om att behålla bollplanerna vid Aspen, något som kommunledningen lyssnat på. De kommer alltså bli kvar.

Förutom huvudgatan kommer också två lokalgator finnas i Övre Ekilla. De har fått namnet Odalsvägen och Agrarvägen.

Hela projektet har kostat cirka 20 miljoner kronor, vilket är enligt budget.

Denna satsning blir ytterligare en viktig pusselbit i utvecklingen av Sigtuna, Sveriges snabbast växande kommun!

Jag fick ta premiärturen på den nya gatan med en veteranlastbil - en Volvo av årsmodell 1960. Den har gått i Märsta alla 51 åren och flak och tippkonstruktion med mera kommer från Sörlings verkstäder i Märsta.

Glädjande nog kom hen hel del märstabor till öppnandetr av vägen, trots regn och blåst.


Jag fick åka premiärturen på den nya huvudgatan i en Volvolastbil av årsmodell 1960. En hel del märstabor hade kommit för att beskåda det hela.

Skånela IF i fortsatt serieledning i handbollens allsvenska. Valsta Syrianska IK åker ur fotbollens division 1 Norra.

28-28 blev det mellan Skånela och Helsingborg i fullsatta Vikingahallen. Skånela som ledde hela matchen borde ha vunnit. Vi behåller dock serieledningen.

Idag har jag varit och kollat på lokal idrott. Något som jag som sportintresserad gillar mycket, men som det alltför sällan ges tid till.

Jag började med handboll i Vikingahallen. Tabellettan och hemmalaget Skånela IF tog i emot tabelltvåan OV Helsingborg i en rafflande match i fullsatta Vikinghallen. Skånela ledde i princip hela matchen. Men Helsingborg fick ordning på försvarsspelet i andra halvlek. Matchen slutade 28-28, vilket var mycket snöpligt för oss i hemmapubliken. Det betyder dock fortsatt serieledning för nykomlingarna Skånela IF i allsvenskan. Det är starkt! Tack också för ett fint arrangemang i Vikingahallen, mycket välordnat och proffsigt, som vanligt.

Över tusen personer såg Valsta Syrianska besegra Dalkurd på Midgårdsvallen. Tyvärr räcker det inte för att hålla sig kvar i division 1.

Efter handbollen gick jag ett stycke västerut i Tingvalladalen, till Midgårdsvallen. Där mötte bottenlaget Valsta Syrianska IK gästande topplaget Dalkurd.

När jag kom till Midgårdsvallen hade det gått tjugo minuter av matchen och Dallkurd ledde med 1-0. Det betydde att de just då var serieledare och med mycket goda chanser att gå upp i Superettan. Valsta Syrianska vände dock matchen inför över 1000 personer i publiken, och vann med hela 4-2. Nu ser det dock tyvärr inte ut att räcka, eftersom både Luleå och Akropolis vann sina matchen.

Det blir, om jag förstår det hela rätt, nedflyttning till division 2 för Valsta Syrianskas del. För egen del tycker jag det vore bra om de lokala fotbollsklubbarna kunde försöka göra en gemensam satsning mot division 1 och Superettan i framtiden. Det behövs gemensamma tag om vi ska lyckas få ett Superettan-lag, tror jag.

När jag kom till Tingvalladalen i eftermiddags fanns det inte en enda ledig parkeringsplats. Handboll, fotboll och andra aktiviteter hade lockat många utövare och stor publik till vår idrottsplats, precis så som vi ville ha det när kommunledningen beslutade att förvandla Tingvalladalen till ett sport- och aktivitetsfält. Härligt!

Valsta centrum 40 år - ett nytt Valsta centrum växer fram

Vid firandet av Valsta centrum 40 år avtäckte jag logotypen som successivt ska införas när ett nytt Valsta centrum nu ska skapas

Idag firade vi att Valsta centrum fyller 40 år. Som så många andra centrum som byggdes under 60- och 70-talen har det haft sina upp- och nedgångar. Tyvärr mest nedgångar under de senaste 20 åren ...

Den moderata kommuningen i Stockholm stod inför liknade problem i många av sina förortscentrum. De trode de skulle lösa problemet genom att säljas ut de flesta centrumanläggningarna, och det gjordes. Det blev en katastrof.

Kommunledningen här i Sigtuna gjorde tvärtom. Vi köpte in centrum från den privata centrumägaren för att en gång för alla få ordning poå centrum och skapa ett snygg, tryggt och välfungernade närcentrum för Valsta- och Steningeborna. Nu har det gått ett år sedan köpet och planeringen för ett nytt Valsta centrum är i full gång.

Så idag när Valsta centrum fyllde 40 år kunde vi inte bara nostalgiskt blicka tillbaka, vi kunde framför allt blicka framåt. En samrådshandling för ett nytt centrum med många nya bostäder, ny parkering, minipark, torg för torghandel, och ytor för nytt bibliotek, områdeskontor för Sigtunahem, medborgarkontor med mera kunde presenteras. Mer om planen kan du läsa här.

Vi kunde även lansera ett nytt varumärke med en ny logotype under dagen. Den syns på bilden. Den kommer att införas successivt under skapande av det nya centrumet.

Tack till alla som bidragit till arbetet med att skapa ett nytt Valsta centrum så här långt!

Här är logotypen för det nya Valsta centrum som ska byggas upp de kommande åren

Framtidskraft: Vi säkerställer god ekonomi, upprustning av miljonprogramområdena och fler hyresrätter

Idag kunde jag informera om kommunledningens (Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna, Centerpartiet) projekt Framtidskraft

Vi står inför stora investeringar för att kunna möta kraven på utvecklad välfärd och kommunala tjänster. Vi behöver fler platser i förskola och skola. Det är fler gamla som behöver vård och omsorg. Idrottsföreningarna får fler medlemmar som behöver tider i hallar och på idrottsplaner. Sigtuna kommun behöver investera i välfärd.

Vi behöver också bygga fler bostäder. Först och främst för att kommunens ungdomar ska kunna flytta hemifrån, för att familjer ska kunna växa och för att man på äldre dagar ska kunna bo i en lättillgänglig lägenhet. Både flerbostadshus och villor behövs för framtiden.

I Sigtuna kommun har vi många hyresrätter byggda på 1960- och 70-talen. De står inför enorma renoveringsbehov. Hur de så kallade miljonprogramshusen ska renoveras och hur man ska finansiera det har varit en fråga som hela landet brottats med, såväl forskare som politiker. Men det duger inte att bara prata. Vi måste hitta en lösning.

I Sigtuna kommun har vi därför valt väg. Sigtuna kommun behöver investera i bostäder.
Allt detta kräver vilja, framtidstro, handlingskraft och framför allt – nya pengar.

Nu genomför Sigtuna kommun projekt Framtidskraft. Vi tar in en ny långsiktig, trygg, seriös och svensk partner för utveckling av kommunen, fastighetsbolaget Rikshem (under namnändring från Dombron). Rikshem ägs av våra gemensamma svenska pensionspengar i Fjärde AP-fonden och AMF Pension. De kommer att köpa 1 102 lägenheter av SigtunaHem och ungefär en femtedel av kommunens egna fastigheter.

Fastighetsaffären ger flera mycket positiva fördelar för kommunen. Vi tryggar en långsiktigt stabil ekonomi i kommunen och SigtunaHem. Vi möjliggör för viktiga framtidsinvesteringar i förskolor, skolor, vårdboenden och kultur- och fritidsanläggningar. Vi kan renovera och rusta upp kommunens lokaler och SigtunaHems lägenheter utan skattehöjningar och chockhöjda hyror för alla hyresgäster. Dessutom kan vi bygga många nya hyresrätter.

Sigtuna kommun ska fortsätta vara en välkomnande och expansiv kommun. För att klara det utan att välfärden tappar kvalitet, något som hänt i många tillväxtkommuner, behöver vi tänka nytt och ta ansvar för framtiden. Det är det vi gör här och nu.

Här hittar du frågor och svar om Framtidskraft

Här hittar du fakta om Framtidskraft

På DN-debatt idag: Låt AP-fondspengarna vara med och rusta miljonprogrammet och bygga nya hyresrättslägenheter!

Idag skriver Johan Persson och jag på DN-debatt:

”AP-fondspengar kan ge ungdomar nya bostäder”

Ny roll för pensionskapitalet? De kommunala bostadsbolagen har inte pengarna som krävs för att rusta upp de hyreslägenheter som byggdes i miljonprogrammet på 60- och 70-talen. Privat kapital klarar det inte heller. Det är därför hög tid att skapa ett partnerskap mellan kommunerna och AP-fonderna och använda pensionskapitalet för renoveringen. Det ger framtida pensionärer en stabil avkastning och yngre som är på väg ut i yrkeslivet en chans att få en bostad, skriver Anders Johansson och Johan Persson.

För andra gången på mindre än två år åker världens börser berg- och dalbana. Det finansiella systemet framstår som alltmer otryggt och obegripligt. Pågår ett psykologiskt spel med förväntningar som insatser och där vanligt folk, vi småsparare och pensionssparare, i slutändan alltid blir förlorare?

I vardagen gör sig den finansiella oron ofta påmind. Hur går det med besparingarna och räntan på bolånet? Oron blir stor för väldigt många varje gång det orangea kuvertet med pensionsprognosen dimper ner i brevlådan. Kommer jag att kunna klara mig på de pengar jag får eller tvingas jag sälja huset och börja jaga extrapriser på falukorven när jag går i pension?

Samtidigt som börsen erbjuder en osäker och skakig väg där spekulanterna flockas visar historien att ett av de absolut bästa sätten att få en stabil och god avkastning på investerat kapital är ägande av hyresfastigheter. Det leder sällan till ”det stora klippet” men i ett 25-årsperspektiv har utvecklingen av bostadshyresfastigheter varit minst lika god som aktier och betydligt mycket bättre än fastigheter generellt, obligationer och statsskuldväxlar, dessutom med låg risk.

Hemma i våra kommuner finns en enorm potential för den som vill investera på lång sikt. Vi kan skapa en vinna-vinna-situation för både pensionskapital och kommuner om vi kan skapa ett partnerskap kring detta. Vi avser hyreslägenheterna som byggdes under det så kallade miljonprogrammet på 1960- och 70-talen när bostadsbristen i de större städerna var akut.

Nu står vi återigen inför ett akut behov av bostäder i tillväxtregionerna. Särskilt unga vuxna som vill etablera sig på arbetsmarknaden och ha möjlighet att bilda familj drabbas av bristen. Hyresgästföreningens undersökning från i våras visar att bara i Stockholmsregionen saknas 47.300 bostäder för att kunna ge 20–27-åringar möjlighet att bli vuxna och ha ett eget hem. Bostadsrätter och villor är inget alternativ för många i den här gruppen. Mäklarstatistik visar att priserna på en svensk villa i riket under perioden 2000–2010 ökade med 72 procent. En bostadsrätt ökade under samma period i pris med 153 procent. Nya regler innebär i dag att du måste ha minst 225.000 kronor i kontantinsats för att kunna köpa en liten lägenhet för 1,5 miljoner kronor – en orimlighet för de flesta unga. Behovet av nybyggnation av särskilt hyresrätter är därmed skriande.

En ytterligare politisk utmaning är att miljonprogramshusen nu har hunnit bli medelålders och slitna. Nu ska lika många hus som byggdes för 40 år sedan renoveras för att möta hyresgästernas krav på bibehållen eller ökad boendestandard och för att möta de ökande kraven på minskad energiförbrukning och lägre koldioxidutsläpp. Kommuninvest har uppskattat att upprustningen av miljonprogrammen kostar mellan 50 och 275 miljarder kronor. Andra har satt ännu högre siffror.

För oss är det uppenbart att detta behov av nybyggnation, fler hyresrätter och upprustning av miljonprogrammen inte kan lösas enbart med privata initiativ och kapital. I Stockholm har vi sett hur Moderaterna har omvandlat hyresrätter till bostadsrätter till priser långt under marknadsvärdet. Ett riktigt lotteri där några lyckliga hyresgäster har blivit miljonärer på kapital som egentligen tillhör oss alla gemensamt. I Malmö har vi sett hur privata ägare och förvaltare av miljonprogramshus med krav på hög och kortsiktig avkastning kastat oss årtionden tillbaka i tiden. Där har de som inte haft råd att flytta från slummen fått leva med kackerlackor, mögel och vägglöss. Det kan vi aldrig acceptera.

Det saknas inte idéer för hur upprustningen ska gå till. Det är intressant att ta del av alla arkitekters, teknikers och konsulters förslag på hur vi genom fina ombyggnationer och smarta energilösningar ska renovera miljonprogramsområdena. Alla dessa idéer behövs, men vi känner en stor frustration och irritation över att alltför många undviker att prata om det som behövs allra mest. Nämligen pengar! Kommunerna och de kommunala bostadsbolagen har inte de ekonomiska musklerna att ensamma finansiera upprustningen av miljonprogrammen.

Vi menar att det nu är hög tid att använda den del av de offentliga finanserna som AP-fondernas pensionskapital utgör för att rusta Sverige starkt inför framtiden. Om vi ska klara av renoveringen av miljonprogrammen och nödvändig nyproduktion så måste pensionskapitalet bli partner till de allmännyttiga bostadsbolagen.

Pensionskapitalet i AP-fonderna förvaltas på uppdrag av Sveriges riksdag och regleras i lagen om allmänna pensionsfonder. Lagen ger fondernas styrelser och ledningar stor självständighet i sitt val av placeringar. Inga regeringsdirektiv kan lämnas till fonderna hur de ska placera sitt kapital. Detta är i grunden en bra tingens ordning. Nu vill vi dock se en lagändring innebärande att en eller flera AP-fonder får i uppdrag att öka sin andel av det samlade kapitalet som placeras i svenska allmännyttiga hyresrättslägenheter. Vi vill att regeringen under hösten ger besked om att en proposition med denna innebörd inom det kommande budgetåret lämnas till riksdagen.

Det är en lösning som vi alla vinner på: Pensionskapitalet blir säkert placerat i en trygg bransch som ger långsiktig och god avkastning. De orangea kuverten kan ge tryggare besked till pensionsspararna. Boende i miljonprogrammen kan se fram emot höjd bostadsstandard utan chockhöjda hyror. Unga, nyinflyttade och de som helt enkelt inte vill äga sin bostad kan få kortade köer till hyresrätter.

När den moderatledda regeringen nyligen presenterade sin femte höstbudget hoppades vi på positiva besked. Men finansminister Borg och bostadsminister Attefall ignorerar återigen det växande behovet av nya bostäder, fler hyresrätter och upprustning av miljonprogrammen. De har kapitulerat inför marknaden och klarar inte av att ta initiativet. Deras bostadspolitiska vision tycks bara sträcka sig till att det ska bli mer förmånligt att hyra ut rum i villan till studenter och veckopendlare. I stället för mer nyliberal laissez faire-politik behöver vi nu en idé om hur nytt gemensamt kapital kan lösa gemensamma utmaningar.

Att låta pensionskapitalet göra jobbet är god ekonomi både för våra unga på väg in i yrkeslivet och för våra äldre som lämnar yrkeslivet.

Anders Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande, Sigtuna
Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande, Kalmar