Ekonomi i balans, fler elever och bättre kvalitet på Arlandagymnasiet

En ny politisk styrning, ny förvaltningsledning och en ny ledning på Arlandagymnasiet har gett snabba, tydliga och positiva resultat. Befarade underskott har vänts till ett mindre överkott, hot om färre elever till följd av färre ungdomar i årskullarna har vänts till fler förstahandssökande och enligt den årligen återkommande kvalitetsenkäten bland eleverna har kvaliteten på Arlandagymnasiet förbättrats påtagligt.

Vi har lyckats göra en bra gymnasieskola ännu bättre. Med god ordning på ekonomi och organisation finns möjlighet att fortsätta det nödvändiga utvecklingsarbetet.

Bokslutet för 2009 visar att Arlandagymnasiet inte bara lyckas bedriva sin verksamhet inom givna ekonomiska ramar, utan också kan bidra med ett litet överskott. Samtidigt har verksamheten utvecklats.

En tydlig politisk ledning i kombination med en ny förvaltningschef och gymnasiechef har lett till snabba och tydliga resultat. Det finns anledning att rikta ett varmt tack till den personal som sett till att utvecklingen tagit fart. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det mesta av arbetet ligger framför oss.

Alla gymnasieskolor i Stockholms län genomför en gemensam kvalitetsenkät i årskurs 2. Årets resultat är över lag bättre för Arlandagymnasiet än förra årets. Elevernas nöjdhet har ökat med 14 procentenheter från förra året, från 61% till 75% och andelen elever som känner sig trygga på skolan har ökat från höga 90% till 93%. Också arbetsron och elevernas inflytande har förbättrats.

I årets preliminära ansökningsomgång har Arlandagymnasiet 270 förstahandssökande, mot förra årets 259. Flest förstahandssökande har Arlanda IT, Elitidrottsprogrammet och Risk och räddning. Men största ökningen ser vi på Arlanda Handel och Arlanda Natur.

Med tanke på att antalet 16-åringar i länet minskar är det ett mycket bra resultat. Arlandagymnasiet har helt enkelt ökat sin attraktivitet trots hård konkurrens med andra.

Tack för förtroendet att tillsammans med 66 andra få möjligheten att kandidera för Socialdemokraterna i kommunvalet!

På bilden ses några av de 67 (S)-kandidaterna i kommunvalet 2010

Nu har Socialdemokraterna i Sigtuna kommun fastställt sin lista inför kommunvalet den 19 september.

Jag är oerhört glad och stolt över att ha fått medlemmarnas förtroende att för tredje valet i rad toppa valsedeln. Vi söker nu väljarnas stöd för att lotsa kommunen ut ur lågkonjunkturen och fortsätta det starka utvecklingsarbete som vi påbörjat. Jag ser framemot att få fortsätta gå i spetsen för en politik för tillväxt, framtidsro och rättvisa.

Vi har en mycket stark kommunfullmäktigelista till höstens val. Vi har ett lag med en spännande och tydlig blandning av förnyelse och erfarenhet. Där alla åldrar, alla kommundelar och olika bakgrunder finns representerade. Vi är det enda parti i kommunen som kan visa upp en sådan mångfald. Det är en stor fördel.

Listan innehåller:
• 34 män och 33 kvinnor i varvad ordning
• god geografisk spridning, alla kommundelar finns representerade
• 45 % av kandidaterna är helt nya på listan
• 37 % har invandrarbakgrund
• äldsta är född 1930
• yngsta är född 1991
• 3 av de 30 första kandidaterna är under 25 år
• En fjärdedel av de valbara kandidaterna är under 35 år
• medelåldern är 49 år

95 personer vill stå på den socialdemokratiska valseden i kommunfullmäktigevalet: ett angenämt problem för årsmötet!

Hela 95 personer har nominerats och inrapporterats villiga att stå på den socialdemokratiska valsedeln till kommunfullmäktigevalet i Sigtuna kommun. Det tycker jag är en väldigt bra siffra och ett styrkebesked för vårt parti lokalt.

I valet 2002 hade vi 51 namn på valsedeln. 2006 var det 61 namn. Just nu brottas styrelsen för Socialdemokraterna i Sigtuna kommun med det angenämna problemet: HUR MÅNGA ska stå på valsedeln och VILKA ska stå på valsedeln.

I det sammanhanget har vi fått lära oss något nytt. Om det inte ska bli allt för liten text på valsedeln kan det inte vara fler än 67 namn - 30 på framsidan och 37 på baksidan.

De socialdemokratiska grundorganisationer som nominerat in kandidater är: SSU, S-Kvinnor, Broderskapsgruppen, Märsta socialdemokratiska förening, Valsta/Steninge socialdemokratiska förening, Sigtuna socialdemokratiska förening och Rosersbergs socialdemokratiska förening. Därutöver har styrelsen nomineringsrätt.

Efter nomineringstidens utgång har namnen diskuterats i styrelsen och dess arbetsutskott, men framför allt med representanterna för respektive grundorganisation. Imorgon onsdag förväntas styrelsen fatta beslut om det förslag som årsmötet sedan ska ta ställning till. På årsmötet blir förslaget också offentligt för allmänhet och media.

Årsmöte med Socialdemokraterna i Sigtuna kommun: (S)-valsedeln ska fastställas

På lördag, den 20 mars, håller Socialdemokraterna i Sigtuna kommun sitt årsmöte. Platsen är Valstaskolans matsal. Tiden är kl. 13:00.

Förutom de sedvanliga årsmötesförhandlingarna ska det beslutas om valsedeln för kommunfullmäktigevalet den 19 september.

Dessutom kommer f.d LO-ordföranden Stig Malm att tala.

Nya och gamla medlemmar hälsas välkomna!

Arlandatidning

På www.arlandatidning.se kan du läsa om några av alla de saker som händer i Sigtuna kommun just nu.

Hemsidan är under utveckling. Inom kort kan du läsa de nummer som utkom under 2009.

(FP) tycker det finns för många hyresrätter. (S) tycker det finns för få och vill bygga fler. Det är tydliga besked inför valet!

Nu har ordföranden för Folkpartiet i Sigtuna kommun Magnus Öhlander och folkpartisten i AB Sigtunahems styrelse, Crister Mattson, båda offentligt uttryck att det är tillräckligt stor tillgång på hyresrätter och att det inte behöver byggas fler eftersom de inte efterfrågas. Det är deras verklighetsbild sittande i sin Sigtuna-stads-bubbla.

Socialdemokraternas verklighetsbild är en annan. Vi ser en bostadsbrist i allmänhet och en brist på hyresrätter i synnerhet. Vi ser långa bostadköer. Vi ser hur bristen på bostäder minskar enskilda individers frihet och näringslivets svårigheter att rekrytera den personal som behövs för det saknas bostäder för dem som ska anställas. Vi vill därför bygga fler bostäder av olika slag.

Nu har vi fått ännu ett tydligt besked inför valet. Vilken verklighet ser du?

Reinfeldt, känner du till något land förutom Sverige som beskattar pensionärer hårdare än löntagare?

Moderatregeringen har sänkt skatterna med många tiotals miljarder. Och de har gjort det med lånade pengar. Dessutom är det de personer med de högsta inkomsterna och största förmögenheterna som har tjänat allra mest. Betala har sjuka och arbetslösa fått göra.

Det är kanske inte så konstigt, det är ju klassisk högerpolitik och det är ju det den moderate finansminstern har till uppgift att föra.

Till det mest märkliga och upprörande i Moderaternmas politik hör ändå straffbeskattningen av pensionärer. Moderatregeringen har sett till att pensionärer beskattas högre än löntagare. De som har jobbat och betalat skatt och pensionsavgifter hela sitt liv ser nu hur deras pengar ska skattas hårdare än de som jobbar nu. Var ligger rättvisan och logiken i detta?

När vi Socialdemokrater i Sigtuna kommun ser till att kommunalskatten sänks lite innevarande år, en skattesänkning som också kommer pensionärerna till del, då röstar Moderaterna nej.

Jag säger: det ska löna sig att både arbeta och ha arbetat!

Kolla in sidan http://www.pensionarsskatten.se så ser du hur absurt det är!

Miljardinvestering i nya hyresrätter i Sigtuna kommun

Idag lanserade kommunens politiska majoritet (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet) en historiskt stor affär som innebär att Sigtunahem köper 455 hyresrätter för 774 miljoner kronor. Totalt investeras över 1 miljard i nya hyresrätter i Sigtuna kommun just nu, mest i landet räknat per invånare. På bilden ses Tomas Anderson, VD Peab Bostad AB, Kicki Björklund, VD Sigtunahem och jag under presentationen av projekten.

Idag lanserade Sigtuna kommun och Sigtunahem den största enskilda affären i kommunkoncernens historia. Sigtunahem ska förvärva 455 lägenheter av Peab till ett värde av 774 miljoner kronor. Samtidigt bygger Wåhlin fastigheter 145 lägenheter i centrala Märsta. Sammantaget investeras över en miljard i nya hyresrättslägenheter i kommunen på två år.

Vi i Sigtuna befäster nu platsen som den kommun i landet som bygger flesta hyresrätter i landet per invånare. Sammantaget med den affär med Peab som presenterats idag, pågående produktion av Wåhlins fastigheter och Sigtunahems egen produktion byggs under två år 660 lägenheter. Det skulle motsvara att Stockholm stad under samma tid skulle bygga över 13 000 hyresrättslägenheter.

Kommunledningen (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet) menar att det är bra både för Sigtunahem och för kommunen att det byggs många nya bostäder. Sigtunahem, som har ett dominerande bestånd som är byggt på 60- och 70-talen, behöver en jämnare åldersstruktur på sina fastigheter för att vara långsiktigt stabilt. Kommunen, som är en av Sveriges främsta befolkningstillväxtkommuner behöver kunna erbjuda fler plats för att utvecklingen ska kunna fortsätta. Det ger ökade intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag och att fler delar på de kostnader som vi har. Dessutom stäks det lokala näringslivet.
Bostadsaffären mellan PEAB och Sigtunahem som omfattar 455 lägenheter presenterades på Sigtunahems styrelsemöte i måndagskväll. Styrelsen väntas fatta det formella beslutet måndagen den 15 mars. Det är dock ägaren, Sigtuna kommun, som genom kommunfullmäktigebeslut slutligt ska avgöra frågan, vilket väntas ske på ett extra sammanträde 6 april. Eftersom fler av lägenheterna redan är i produktion kan den första inflyttningen ske redan under september 2010 och sedan är det inflyttning utspritt i de olika projekten under en period på mellan 2 till tre år framåt.

För oss Socialdemokrater är det kommande beslutat en stor framgång. Vi har två gånger gått till val på att utveckla vår kommun och bygga många nya bostäder, och då speciellt hyresrätter. Nu kan vi bocka av ännu ett av våra viktigaste vallöften!

Tomas Anderson, Peab, Kicki Björklund, Sigtunahem och jag vid det pågående bygget av 172 hyreslägenheter vid Södergatan Norr i Märsta.

Kommunens vindkraftverk mycket lönsamt redan första året

För att minska klimatpåverkan och sänka el-kostnaderna beslutade den politiska ledningen i januari 2009 att kommunen skulle köpa in ett eget vindkraftverk. Vindkraftverket ligger i Odarslöv, Svalöv kommun, i Skåne och producerar el endast för egen förbrukning. Verket är av fabrikat Enercon med installerad effekt 2,0 MW och bedömd produktion 5 200 MWh per år.

I samband med investeringsbeslutet beräknades en kostnad år 1 på 643,93 kr/MWh eller 64,4 öre per kWh. Nu gjord analys visar på en produktionskostnad på 53,7 öre per kWh. Det beror bland annat på att räntan på investeringen varit så låg som 2,67%

I jämförelse med kommunens pris på övrig el 2009 uppkommer en nettobesparing på 1 145 000 kronor.

Vindkraftverket har varit en lönande investering 2009 men ska naturligtvis utvärderas kommande år. De löpande avskrivningarna minskar dock på sikt investeringens kapitalkostnader och vindkraftverket har därmed förutsättningar att blir mer lönsamt för varje år som går.

Det känns verkligen som om vi fattade rätt beslut. En klimatvänlig elproduktion i egen regi och en nettobesparing på över en miljon redan första året, det är bra det!

Inslag med mig på radio om flygbuller och nytt miljötillstånd för Arlanda

Idag sänder SR Radio Stockholm ett inslag på nyheterna om min syn på flygbuller och LFV:s ansökan om ett nytt miljötillstånd för verksamheten på Arlanda.

Du kommer till inslaget genom att klicka på länken:

http://www.sr.se/stockholm/nyheter/artikel.asp?artikel=3484182