Bostadsrättsföreningen HSB Sätuna torg kommer finnas i kommunens högsta bostadshus - nu är bygget igång!

Igår tog jag tillsammans med RCC:s platschef och HSB Arlandas ordförande Ulrik Wallström första spadtaget för byggandet av det som ska bli kommunens högsta bostadshus, 15 våningar. Det är det första byggprojektet för HSB på 22 år i kommunen och jag hoppas det ska följas av fler. Huset som kommer ligga vid Sätuna torg, alldeles vid Märsta station, kommer att bli ett nytt landmärke i kommunen.

Det har byggts många nya hyresrätter i kommunen de gångna åren, mest i landet per capita. Det ska vi fortsätta med. Nu hoppas jag även att de kompletteras med många nya bostadsrätter!

Bättre skolresultat, fler i arbete och hållbarhet i fokus i Sigtuna kommuns budget

Den politiska ledningen i Sigtuna kommun har presenterat sitt budgetförslag för 2012-2014. Följande pressmeddelande har sänts ut:
------------------------------------

Sigtuna kommuns blocköverskridande politiska ledning (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de gröna) kommunens budget och verksamhetsplan för 2012-2014. Det är en ovanlig budget på flera sätt. Trots den stora ekonomiska oron i omvärlden och den låga tillväxttakten i Sverige är det en budget fri från nedskärningar och besparingar. Istället presenteras en rad offensiva satsningar inom områdena kunskap, arbete och hållbarhet. Skatten föreslås vara oförändrad.

- Vi är Sveriges snabbast växande kommun och står inför många positiva utmaningar. Därför lägger vi fram kanske den mest offensiva budgeten i kommunens historia. Det handlar om omfattande framtidsinvesteringar, framför allt i förskolor, skolor och kultur- och fritidsverksamheter. Dessutom kommer vi att gå med ett stort överskott nästa år, vilket behövs inför framtiden, säger Anders Johansson (S), kommunalråd i Sigtuna kommun, i en kommentar.

Sigtuna kommun har aldrig budgeterat med ett så stort överskott som inför 2012, hela +166 miljoner kronor. Huvudförklaringen till det goda resultatet är projektet Framtidskraft (försäljning av kommunala fastigheter). Sammantaget kan kommunens verksamheter tillföras 181 miljoner kronor mer 2012 jämfört med 2011.

Budgeten innehåller en helt unik arbetsmarknadspolitisk satsning för att få fler försörjningstödstagare i arbete och egen försörjning. Alla som har arbetslöshet som grund för sitt försörjningsstöd kommer att anställas av kommunen under en tolvmånadersperiod.

- Som Kommunsverige i övrigt har vi drabbats hårt av att hushållen som behöver ha försörjningsstöd har ökart kraftigt de gångna åren. Vi tar nu ett krafttag som ingen annan kommun gjort tidigare. Vi anställer helt enkelt alla som har arbetslöshet som grund för sitt försörjningsstöd under ett år. Det ger dessa personer en helt unik chans att komma in på arbetsmarknaden och också möjlighet att komma in i arbetslöshetsförsäkringen. Målet är naturligtvis att så många som möjligt under året ska komma vidare till ett annat eget jobb eller i utbildning. Det kommer säkert också visa sig att för några personer är det landstinget, Försäkringskassan eller andra myndigheter som ska ta ansvaret, inte kommunen, säger kommunalrådet Anders Johansson (S) i en kommentar.

Den största verksamhetsmässiga satsningen 2012 går till grundskolan. Utöver full kompensation för lönehöjningar och fler elever satsas cirka 20 miljoner kronor för att nå bättre måluppfyllelse och kunskapsresultat för eleverna.

- Att förbättra skolan och se till att resultaten för eleverna blir bättre är kommunledningens viktigaste uppgift. Flera åtgärder har vidtagits under 2011 och nu kan vi genomföra ytterligare välbehövliga satsningar 2012. Fokus ligger på att lärarna och rektorerna ska kunna fokusera mer på undervisning och pedagogisk utveckling och mindre på byråkrati. Det menar vi är en nyckel till framgång. Satsningen är långsiktig, men vi räknar med att se positiva resultat redan under nästa år, säger kommunalrådet Bosse Andersson (C) i en kommentar.

Långsiktig hållbarhet fortsätter vara ett av kommunledningens prioriterade områden. Till en rad åtgärder som pågår just nu läggs i budgeten ytterligare satsningar för att minska klimatpåverkan och förbättra miljön.

- Vi fortsätter satsningarna på att ställa om till hållbarhet på energiområdet. Kommunkoncernen äger redan två egna vindkraftverk, nu går vi vidare och köper ytterligare ett. Dessutom avsätter vi närmare 20 miljoner kronor under en treårsperiod till investeringar i våra fastigheter med syftet att minska energiåtgången. En annan prioriterad fråga för kommunledningen är att förbättra för alternativen till fossilbränsledrivna bilar. Därför är det glädjande att utbyggnaden av gång- och cyckelvägsnätet kommer att fortsätta liksom att vi genomför en ordentlig utredning av möjligheterna till bättre kollektivt resande i stråket
Sigtuna-Märsta-Arlandastad-Arlanda, säger kommunalrådet Gunilla Lundqvist i en kommentar.


Kommunledningens mycket omfattande satsningar på kultur- och fritidsområdet fortsätter. I budget och plan återfinns bland annat:

· Mer personal och utrustning på fritidsgårdarna och Ungdomens hus
· Nytt badhus i Märsta (i Tingvalladalen)
· Nytt ridhus i Rävsta
· Ny sporthall i Steningehöjden (anpassad för gymnastikverksamhet)
· Nytt Sigtuna museum (om- och tillbyggnad av nuvarande museum)
· Ny scenvagn för arrangemang i kommunen
· Mer pengar till kultur- och fritidsföreningarna
· Mer pengar till kulturevenemang
· Nya omklädningsrum/WC på Steningebadet och Sjudargårdsbadet
· Mer resurser för inköp av redskap och inventarier till sporthallarna

Ny huvudgata i Märsta öppnar för nya stadsdelen Övre Ekilla

Idag klippte jag bandet och öppnade en ny huvudgata i Märsta, Hemmansvägen, som ska trafikförsörja den nya stadsdelen Övre Ekilla.

Idag öppnade kommunen upp en helt ny huvudgata i centralorten Märsta. Den har fått namnet Hemmansvägen och sträcker sig en kilometer från Stationsgatan i väster till Aspvägen i öster. Vägen ska framför allt trafikförsörja den nya stadsdelen Övre Ekilla som börjar byggas inom kort, men kommer också förbättra för busstrafik och för biltrafik till och från Arenberga Norrbacka. Vägen har också försetts med en separat gång- och cykelväg med belysning.

Den nya stadsdelen Övre Ekilla kommer att innehålla hyresrätter. självbyggartomter och villor. Sammantaget blir det cirka 120 nya bostäder i området.

Vid framtagandet av detaljplanen kom många synpunkter om att behålla bollplanerna vid Aspen, något som kommunledningen lyssnat på. De kommer alltså bli kvar.

Förutom huvudgatan kommer också två lokalgator finnas i Övre Ekilla. De har fått namnet Odalsvägen och Agrarvägen.

Hela projektet har kostat cirka 20 miljoner kronor, vilket är enligt budget.

Denna satsning blir ytterligare en viktig pusselbit i utvecklingen av Sigtuna, Sveriges snabbast växande kommun!

Jag fick ta premiärturen på den nya gatan med en veteranlastbil - en Volvo av årsmodell 1960. Den har gått i Märsta alla 51 åren och flak och tippkonstruktion med mera kommer från Sörlings verkstäder i Märsta.

Glädjande nog kom hen hel del märstabor till öppnandetr av vägen, trots regn och blåst.


Jag fick åka premiärturen på den nya huvudgatan i en Volvolastbil av årsmodell 1960. En hel del märstabor hade kommit för att beskåda det hela.

Skånela IF i fortsatt serieledning i handbollens allsvenska. Valsta Syrianska IK åker ur fotbollens division 1 Norra.

28-28 blev det mellan Skånela och Helsingborg i fullsatta Vikingahallen. Skånela som ledde hela matchen borde ha vunnit. Vi behåller dock serieledningen.

Idag har jag varit och kollat på lokal idrott. Något som jag som sportintresserad gillar mycket, men som det alltför sällan ges tid till.

Jag började med handboll i Vikingahallen. Tabellettan och hemmalaget Skånela IF tog i emot tabelltvåan OV Helsingborg i en rafflande match i fullsatta Vikinghallen. Skånela ledde i princip hela matchen. Men Helsingborg fick ordning på försvarsspelet i andra halvlek. Matchen slutade 28-28, vilket var mycket snöpligt för oss i hemmapubliken. Det betyder dock fortsatt serieledning för nykomlingarna Skånela IF i allsvenskan. Det är starkt! Tack också för ett fint arrangemang i Vikingahallen, mycket välordnat och proffsigt, som vanligt.

Över tusen personer såg Valsta Syrianska besegra Dalkurd på Midgårdsvallen. Tyvärr räcker det inte för att hålla sig kvar i division 1.

Efter handbollen gick jag ett stycke västerut i Tingvalladalen, till Midgårdsvallen. Där mötte bottenlaget Valsta Syrianska IK gästande topplaget Dalkurd.

När jag kom till Midgårdsvallen hade det gått tjugo minuter av matchen och Dallkurd ledde med 1-0. Det betydde att de just då var serieledare och med mycket goda chanser att gå upp i Superettan. Valsta Syrianska vände dock matchen inför över 1000 personer i publiken, och vann med hela 4-2. Nu ser det dock tyvärr inte ut att räcka, eftersom både Luleå och Akropolis vann sina matchen.

Det blir, om jag förstår det hela rätt, nedflyttning till division 2 för Valsta Syrianskas del. För egen del tycker jag det vore bra om de lokala fotbollsklubbarna kunde försöka göra en gemensam satsning mot division 1 och Superettan i framtiden. Det behövs gemensamma tag om vi ska lyckas få ett Superettan-lag, tror jag.

När jag kom till Tingvalladalen i eftermiddags fanns det inte en enda ledig parkeringsplats. Handboll, fotboll och andra aktiviteter hade lockat många utövare och stor publik till vår idrottsplats, precis så som vi ville ha det när kommunledningen beslutade att förvandla Tingvalladalen till ett sport- och aktivitetsfält. Härligt!

Valsta centrum 40 år - ett nytt Valsta centrum växer fram

Vid firandet av Valsta centrum 40 år avtäckte jag logotypen som successivt ska införas när ett nytt Valsta centrum nu ska skapas

Idag firade vi att Valsta centrum fyller 40 år. Som så många andra centrum som byggdes under 60- och 70-talen har det haft sina upp- och nedgångar. Tyvärr mest nedgångar under de senaste 20 åren ...

Den moderata kommuningen i Stockholm stod inför liknade problem i många av sina förortscentrum. De trode de skulle lösa problemet genom att säljas ut de flesta centrumanläggningarna, och det gjordes. Det blev en katastrof.

Kommunledningen här i Sigtuna gjorde tvärtom. Vi köpte in centrum från den privata centrumägaren för att en gång för alla få ordning poå centrum och skapa ett snygg, tryggt och välfungernade närcentrum för Valsta- och Steningeborna. Nu har det gått ett år sedan köpet och planeringen för ett nytt Valsta centrum är i full gång.

Så idag när Valsta centrum fyllde 40 år kunde vi inte bara nostalgiskt blicka tillbaka, vi kunde framför allt blicka framåt. En samrådshandling för ett nytt centrum med många nya bostäder, ny parkering, minipark, torg för torghandel, och ytor för nytt bibliotek, områdeskontor för Sigtunahem, medborgarkontor med mera kunde presenteras. Mer om planen kan du läsa här.

Vi kunde även lansera ett nytt varumärke med en ny logotype under dagen. Den syns på bilden. Den kommer att införas successivt under skapande av det nya centrumet.

Tack till alla som bidragit till arbetet med att skapa ett nytt Valsta centrum så här långt!

Här är logotypen för det nya Valsta centrum som ska byggas upp de kommande åren

Framtidskraft: Vi säkerställer god ekonomi, upprustning av miljonprogramområdena och fler hyresrätter

Idag kunde jag informera om kommunledningens (Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna, Centerpartiet) projekt Framtidskraft

Vi står inför stora investeringar för att kunna möta kraven på utvecklad välfärd och kommunala tjänster. Vi behöver fler platser i förskola och skola. Det är fler gamla som behöver vård och omsorg. Idrottsföreningarna får fler medlemmar som behöver tider i hallar och på idrottsplaner. Sigtuna kommun behöver investera i välfärd.

Vi behöver också bygga fler bostäder. Först och främst för att kommunens ungdomar ska kunna flytta hemifrån, för att familjer ska kunna växa och för att man på äldre dagar ska kunna bo i en lättillgänglig lägenhet. Både flerbostadshus och villor behövs för framtiden.

I Sigtuna kommun har vi många hyresrätter byggda på 1960- och 70-talen. De står inför enorma renoveringsbehov. Hur de så kallade miljonprogramshusen ska renoveras och hur man ska finansiera det har varit en fråga som hela landet brottats med, såväl forskare som politiker. Men det duger inte att bara prata. Vi måste hitta en lösning.

I Sigtuna kommun har vi därför valt väg. Sigtuna kommun behöver investera i bostäder.
Allt detta kräver vilja, framtidstro, handlingskraft och framför allt – nya pengar.

Nu genomför Sigtuna kommun projekt Framtidskraft. Vi tar in en ny långsiktig, trygg, seriös och svensk partner för utveckling av kommunen, fastighetsbolaget Rikshem (under namnändring från Dombron). Rikshem ägs av våra gemensamma svenska pensionspengar i Fjärde AP-fonden och AMF Pension. De kommer att köpa 1 102 lägenheter av SigtunaHem och ungefär en femtedel av kommunens egna fastigheter.

Fastighetsaffären ger flera mycket positiva fördelar för kommunen. Vi tryggar en långsiktigt stabil ekonomi i kommunen och SigtunaHem. Vi möjliggör för viktiga framtidsinvesteringar i förskolor, skolor, vårdboenden och kultur- och fritidsanläggningar. Vi kan renovera och rusta upp kommunens lokaler och SigtunaHems lägenheter utan skattehöjningar och chockhöjda hyror för alla hyresgäster. Dessutom kan vi bygga många nya hyresrätter.

Sigtuna kommun ska fortsätta vara en välkomnande och expansiv kommun. För att klara det utan att välfärden tappar kvalitet, något som hänt i många tillväxtkommuner, behöver vi tänka nytt och ta ansvar för framtiden. Det är det vi gör här och nu.

Här hittar du frågor och svar om Framtidskraft

Här hittar du fakta om Framtidskraft

På DN-debatt idag: Låt AP-fondspengarna vara med och rusta miljonprogrammet och bygga nya hyresrättslägenheter!

Idag skriver Johan Persson och jag på DN-debatt:

”AP-fondspengar kan ge ungdomar nya bostäder”

Ny roll för pensionskapitalet? De kommunala bostadsbolagen har inte pengarna som krävs för att rusta upp de hyreslägenheter som byggdes i miljonprogrammet på 60- och 70-talen. Privat kapital klarar det inte heller. Det är därför hög tid att skapa ett partnerskap mellan kommunerna och AP-fonderna och använda pensionskapitalet för renoveringen. Det ger framtida pensionärer en stabil avkastning och yngre som är på väg ut i yrkeslivet en chans att få en bostad, skriver Anders Johansson och Johan Persson.

För andra gången på mindre än två år åker världens börser berg- och dalbana. Det finansiella systemet framstår som alltmer otryggt och obegripligt. Pågår ett psykologiskt spel med förväntningar som insatser och där vanligt folk, vi småsparare och pensionssparare, i slutändan alltid blir förlorare?

I vardagen gör sig den finansiella oron ofta påmind. Hur går det med besparingarna och räntan på bolånet? Oron blir stor för väldigt många varje gång det orangea kuvertet med pensionsprognosen dimper ner i brevlådan. Kommer jag att kunna klara mig på de pengar jag får eller tvingas jag sälja huset och börja jaga extrapriser på falukorven när jag går i pension?

Samtidigt som börsen erbjuder en osäker och skakig väg där spekulanterna flockas visar historien att ett av de absolut bästa sätten att få en stabil och god avkastning på investerat kapital är ägande av hyresfastigheter. Det leder sällan till ”det stora klippet” men i ett 25-årsperspektiv har utvecklingen av bostadshyresfastigheter varit minst lika god som aktier och betydligt mycket bättre än fastigheter generellt, obligationer och statsskuldväxlar, dessutom med låg risk.

Hemma i våra kommuner finns en enorm potential för den som vill investera på lång sikt. Vi kan skapa en vinna-vinna-situation för både pensionskapital och kommuner om vi kan skapa ett partnerskap kring detta. Vi avser hyreslägenheterna som byggdes under det så kallade miljonprogrammet på 1960- och 70-talen när bostadsbristen i de större städerna var akut.

Nu står vi återigen inför ett akut behov av bostäder i tillväxtregionerna. Särskilt unga vuxna som vill etablera sig på arbetsmarknaden och ha möjlighet att bilda familj drabbas av bristen. Hyresgästföreningens undersökning från i våras visar att bara i Stockholmsregionen saknas 47.300 bostäder för att kunna ge 20–27-åringar möjlighet att bli vuxna och ha ett eget hem. Bostadsrätter och villor är inget alternativ för många i den här gruppen. Mäklarstatistik visar att priserna på en svensk villa i riket under perioden 2000–2010 ökade med 72 procent. En bostadsrätt ökade under samma period i pris med 153 procent. Nya regler innebär i dag att du måste ha minst 225.000 kronor i kontantinsats för att kunna köpa en liten lägenhet för 1,5 miljoner kronor – en orimlighet för de flesta unga. Behovet av nybyggnation av särskilt hyresrätter är därmed skriande.

En ytterligare politisk utmaning är att miljonprogramshusen nu har hunnit bli medelålders och slitna. Nu ska lika många hus som byggdes för 40 år sedan renoveras för att möta hyresgästernas krav på bibehållen eller ökad boendestandard och för att möta de ökande kraven på minskad energiförbrukning och lägre koldioxidutsläpp. Kommuninvest har uppskattat att upprustningen av miljonprogrammen kostar mellan 50 och 275 miljarder kronor. Andra har satt ännu högre siffror.

För oss är det uppenbart att detta behov av nybyggnation, fler hyresrätter och upprustning av miljonprogrammen inte kan lösas enbart med privata initiativ och kapital. I Stockholm har vi sett hur Moderaterna har omvandlat hyresrätter till bostadsrätter till priser långt under marknadsvärdet. Ett riktigt lotteri där några lyckliga hyresgäster har blivit miljonärer på kapital som egentligen tillhör oss alla gemensamt. I Malmö har vi sett hur privata ägare och förvaltare av miljonprogramshus med krav på hög och kortsiktig avkastning kastat oss årtionden tillbaka i tiden. Där har de som inte haft råd att flytta från slummen fått leva med kackerlackor, mögel och vägglöss. Det kan vi aldrig acceptera.

Det saknas inte idéer för hur upprustningen ska gå till. Det är intressant att ta del av alla arkitekters, teknikers och konsulters förslag på hur vi genom fina ombyggnationer och smarta energilösningar ska renovera miljonprogramsområdena. Alla dessa idéer behövs, men vi känner en stor frustration och irritation över att alltför många undviker att prata om det som behövs allra mest. Nämligen pengar! Kommunerna och de kommunala bostadsbolagen har inte de ekonomiska musklerna att ensamma finansiera upprustningen av miljonprogrammen.

Vi menar att det nu är hög tid att använda den del av de offentliga finanserna som AP-fondernas pensionskapital utgör för att rusta Sverige starkt inför framtiden. Om vi ska klara av renoveringen av miljonprogrammen och nödvändig nyproduktion så måste pensionskapitalet bli partner till de allmännyttiga bostadsbolagen.

Pensionskapitalet i AP-fonderna förvaltas på uppdrag av Sveriges riksdag och regleras i lagen om allmänna pensionsfonder. Lagen ger fondernas styrelser och ledningar stor självständighet i sitt val av placeringar. Inga regeringsdirektiv kan lämnas till fonderna hur de ska placera sitt kapital. Detta är i grunden en bra tingens ordning. Nu vill vi dock se en lagändring innebärande att en eller flera AP-fonder får i uppdrag att öka sin andel av det samlade kapitalet som placeras i svenska allmännyttiga hyresrättslägenheter. Vi vill att regeringen under hösten ger besked om att en proposition med denna innebörd inom det kommande budgetåret lämnas till riksdagen.

Det är en lösning som vi alla vinner på: Pensionskapitalet blir säkert placerat i en trygg bransch som ger långsiktig och god avkastning. De orangea kuverten kan ge tryggare besked till pensionsspararna. Boende i miljonprogrammen kan se fram emot höjd bostadsstandard utan chockhöjda hyror. Unga, nyinflyttade och de som helt enkelt inte vill äga sin bostad kan få kortade köer till hyresrätter.

När den moderatledda regeringen nyligen presenterade sin femte höstbudget hoppades vi på positiva besked. Men finansminister Borg och bostadsminister Attefall ignorerar återigen det växande behovet av nya bostäder, fler hyresrätter och upprustning av miljonprogrammen. De har kapitulerat inför marknaden och klarar inte av att ta initiativet. Deras bostadspolitiska vision tycks bara sträcka sig till att det ska bli mer förmånligt att hyra ut rum i villan till studenter och veckopendlare. I stället för mer nyliberal laissez faire-politik behöver vi nu en idé om hur nytt gemensamt kapital kan lösa gemensamma utmaningar.

Att låta pensionskapitalet göra jobbet är god ekonomi både för våra unga på väg in i yrkeslivet och för våra äldre som lämnar yrkeslivet.

Anders Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande, Sigtuna
Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande, Kalmar

Sorg och sorgearbetet

För en dryg vecka sedan bragtes två pojkar, åtta och fyra år gamla, om livet i Sigtuna. En vecka i sorg. En vecka under hårt tryck. Men också en vecka med enormt hårt arbete. Ett arbete med att trösta chockade barn och personal. Men också med att ta hand om alla de frågor som allmänhet och media har ställt. Hur kunde detta inträffa?
 
Först av allt vill vi på kommunens vägnar uttrycka vårt djupa deltagande till alla som drabbats. Vi delar er sorg. Vi känner starkt att i det här fallet finns bara offer. Det är en stor tragedi.
 
För vår del har det varit en sak som har prioriterats före allt annat den gångna veckan; att säkerställa att kommunens krisarbete fungerar som det ska. I det arbetet har barnen i berörda förskolor och skolor varit viktigast.
 
På förskolan Karusellen och i S:t Persskolan, där barnen gick, möttes barn, föräldrar och personal med känslor av sorg och bestörtning. Med hjälp av Elevhälsan och extraresurser satsade personalen på att helt och fullt möta barnens sorg, tankar och funderingar. Utifrån de krisplaner som finns upprättade agerades det med stort lugn och professionalism. När barnen gick hem hade de med sig ett brev till föräldrarna som berättade om hur förskolan
och skolan tagit hand om barnen denna tunga dag.
 
I Mariakyrkan och på Munkholmen har det funnits personal på plats för att stödja och samtala med sörjande. Företagshälsovården har funnits på plats på förskolan och skolan för att stötta enskilda och arbetslag. Vi vill rikta ett varmt och innerligt tack till all personal inom skola, förskola, kommunledningskontor och socialtjänst som gjort en mycket fin arbetsinsats denna svåra tid.
 
Parallellt med den akuta krishanteringen fanns, och finns naturligtvis fortfarande, den helt överskuggande frågan: Hur kunde detta inträffa? Vad har gått så fel? Kunde vi som medmänniskor gjort mer? Den pågående rättsprocessen kommer att ge en del svar på frågorna. Samarbetet med Polisen är etablerat. Vi välkomnar även de granskningar som Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska göra om skolans och socialtjänstens roll. Därutöver kommer kommunen att låta en utomstående expert granska helheten. Arbetet måste bedrivas prestigelöst och med stor ödmjukhet för komplexiteten i ett fall som det här.
 
När sorgen och förtvivlan är stor blir frågorna fler än svaren. Det är frustrerande för oss alla. Idag vet vi en del, men långt ifrån allt. Därför vill vi också vara försiktiga med att dra slutsatser. Många frågeställningar måste också bedömas uti från en sekretessituation. Kommunen har efter bästa förmåga försökt att besvara de frågor som kommit. Trygghetschefen har varit kommunens utpekade talesperson.
 
All information som vi nu har tillgång till tyder på att det inte handlade om en lång problematisk familjesituation. Tvärtom. Personal i förskola och skola, grannar, vänner – alla vittnar om en varm, social och kärleksfull mamma som deltog i skolutflykter och utvecklingssamtal. Familjen har inte sökt hjälp hos individ- och familjeomsorgen och inte heller sökt försörjningsstöd. Inga klagomål från grannar har inkommit till bostadsbolaget.
 
Även om inte alla svar står att finna, kommer vi tillsammans med kommunens förvaltning göra vårt yttersta. Behöver kommunens rutiner och arbetssätt ändras, ska vi se till att det blir gjort. Mitt i sorgen och det ofattbara måste arbetet gå vidare.
 
Märsta den 26 september 2011
 

Anders Johansson ​
Kommunstyrelsens ordförande

Lola Svensson
Individ- och familjeomsorgsnämndens ordförande

Sorg och sorgearbete

För en dryg vecka sedan bragtes två pojkar, åtta och fyra år gamla, om livet i Sigtuna. En vecka
i sorg. En vecka under hårt tryck. Men också en vecka med enormt hårt arbete. Ett arbete med att
trösta chockade barn och personal. Men också med att ta hand om alla de frågor som allmänhet
och media har ställt. Hur kunde detta inträffa?

Först av allt vill vi på kommunens vägnar uttrycka vårt djupa deltagande till alla som drabbats. Vi delar er sorg.
Vi känner starkt att i det här fallet finns bara offer. Det är en stor tragedi.

För vår del har det varit en sak som har prioriterats före allt annat den gångna veckan; att säkerställa att
kommunens krisarbete fungerar som det ska. I det arbetet har barnen i berörda förskolor och skolor varit viktigast.

På förskolan Karusellen och i S:t Persskolan, där barnen gick, möttes barn, föräldrar och personal med känslor
av sorg och bestörtning. Med hjälp av Elevhälsan och extraresurser satsade personalen på att helt och fullt möta barnens sorg, tankar och funderingar. Utifrån de krisplaner som finns upprättade agerades det med stort lugn och professionalism. När barnen gick hem hade de med sig ett brev till föräldrarna som berättade om hur förskolan
och skolan tagit hand om barnen denna tunga dag.

I Mariakyrkan och på Munkholmen har det funnits personal på plats för att stödja och samtala med sörjande. Företagshälsovården har funnits på plats på förskolan och skolan för att stötta enskilda och arbetslag. Vi vill
rikta ett varmt och innerligt tack till all personal inom skola, förskola, kommunledningskontor och socialtjänst
som gjort en mycket fin arbetsinsats denna svåra tid.

Parallellt med den akuta krishanteringen fanns, och finns naturligtvis fortfarande, den helt överskuggande frågan: Hur kunde detta inträffa? Vad har gått så fel? Kunde vi som medmänniskor gjort mer? Den pågående rättsprocessen kommer att ge en del svar på frågorna. Samarbetet med Polisen är etablerat. Vi välkomnar även de granskningar som Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska göra om skolans och socialtjänstens roll. Därutöver kommer kommunen att låta en utomstående expert granska helheten. Arbetet måste bedrivas prestigelöst och
med stor ödmjukhet för komplexiteten i ett fall som det här.

När sorgen och förtvivlan är stor blir frågorna fler än svaren. Det är frustrerande för oss alla. Idag vet vi en del,
men långt ifrån allt. Därför vill vi också vara försiktiga med att dra slutsatser. Många frågeställningar måste också bedömas uti från en sekretessituation. Kommunen har efter bästa förmåga försökt att besvara de frågor som kommit. Trygghetschefen har varit kommunens utpekade talesperson.

All information som vi nu har tillgång till tyder på att det inte handlade om en lång problematisk familjesituation. Tvärtom. Personal i förskola och skola, grannar, vänner – alla vittnar om en varm, social och kärleksfull mamma som deltog i skolutflykter och utvecklingssamtal. Familjen har inte sökt hjälp hos individ- och familjeomsorgen
och inte heller sökt försörjningsstöd. Inga klagomål från grannar har inkommit till bostadsbolaget.

Även om inte alla svar står att finna, kommer vi tillsammans med kommunens förvaltning göra vårt yttersta. Behöver kommunens rutiner och arbetssätt ändras, ska vi se till att det blir gjort. Mitt i sorgen och det
ofattbara måste arbetet gå vidare.

Märsta den 26 september 2011

Anders Johansson. ​Lola Svensson
Kommunstyrelsens ordförande ​ Individ- och familjeomsorgsnämndens ordförande

Holst in, Kelfve ut?

Idag har jag tillsammans med partivännerna Ibrahim Khalifa, Lola Svensson och Anna Johansson skrivet en insändare om cirkusen inden moderatledda oppositionen. Insändaren publicerades på sigtunabygden.se men släcktes senare ner. Därför publicerar jag den här:

”När det nu gått ett år sedan kommunvalet finns det anledning att reflektera över det parlamentariska läget och hur de politiska alternativen ser ut. På ena sidan står en stabil blocköverskridande kommunledning och på andra sidan en idéfattig och splittrad opposition.

Efter tre förlustval i rad tycks en moderatledda oppositionen inte ha lärt sig något. Förutom en orealistisk politik där inte ett enda samlat alternativ i någon stor fråga har kunnat presenteras har hög medelålder, ojämställdhet, brist på mångfald och brist på god geografisk representation varit minst lika slående som tidigare.

Oppositionen har under det första året drabbats av en rad avhopp och interna konflikter. Nyligen hoppade Folkpartiets personvalda etta, Charlotta Lundberg, av fullmäktige. Bertram Langemar (M) har bytt parti till Samling för Sigtuna, vars ledande företrädare Anders Haag har lämnat alla uppdrag. Timeouterna inom oppositionen har avlöst varandra och närvaron i fullmäktige är bristfällig, speciellt från kristdemokratiskt håll. Listan kan göras mycket längre och vi kommer inom kort släppa en rapport om detta.

Innan han tog timeout brukade vi säga att Olov Holst (SFS) är oppositionsledaren, även om Henrik Kelfve (M) är oppositionsrådet. Nu verkar vi få mer än rätt. Enligt flera samstämmiga uppgifter har Olov Holst blivit medlem i Moderaterna. Detta samtidigt som Henrik Kelfve nog börjar inse det omöjliga i att förändra och utveckla Moderaterna i Sigtuna och enligt vad vi erfar söker nytt jobb.

Olof Holst var aktuell som oppositionsråd redan efter Lars-Göran Sörqvist, men Moderaterna vågade då inte importera en person från ett annat parti, de importerade en moderat från en annan kommun istället. Den här gången tycks de ha löst det på ett smidigare sätt. Hur kommer Holst i ett sådant läge göra med sin Samling för Sigtuna-plats i fullmäktige? Kommer de moderata medlemmarna i Märsta acceptera ännu mera Sigtuna stad-dominans? Kommer Saouk att motkandidera?

Hur det än blir skulle den politiska diskussionen i kommunen bli bättre av en stabil och seriös opposition.”