Kommunledningen fortsätter satsningarna på landsbygden: Odensala prästgård med tillhörande mark köps in för satsning på utbyggd förskola, och bostäder

Sigtuna kommun köper ca 30 hektar mark genom förvärv av fastigheten Odensala Prästgård 1:1. Fastigheten är bland annat belägen i direkt anslutning till Odensala skola och ägs idag av Svenska kyrkan. Markköpet genomförs för att möjliggöra bostadsbyggande i området samt utbyggnad av förskolan.

Den mark som Sigtuna kommun förvärvar i och med köpet är strategiskt placerad i och i anslutning till Odensala by. Dess strategiska placering möjliggör framtida bostadsbebyggelse då det ligger utanför influensområdet för Arlanda flygplats. Ett eventuellt bostadsbyggande medför också att området kan förses med kommunalt vatten och avlopp som säkerställer kvaliteten för de boende och är mer miljövänligt än dagens enskilda avlopp.

Fastigheten Odensala Prästgård 1:1 är belägen i Odensala by i direkt anslutning till skolan och kyrkan. Fastigheten ägs av Svenska kyrkan. Arealen omfattar ca 30 hektar mark fördelat på ca 20 hektar åker, 5 hektar bete och 6 hektar övrigt. Fastigheten är bebyggd med ett traditionellt gårdscentrum. I övrigt finns på fastigheten ladugård, loge och ett magasin.

En aktiv markpolitik är ett viktigt instrument i utvecklingen av kommunen. Det nu aktuella markförvärvet kommer att göra det möjligt med en mindre bostadsutbyggnad i Odensalaområdet. Det i sin tur underlättar för en investering i utbyggt kommunalt VA till området och att ett långsiktigt elevunderlag för förskola och skola säkerställs. Kommunledningen markerar också tydligt med markaffären att satsningarna på kommunens landsbygd fortsätter.

Ulla-Marie Hellenberg blir ny kommundirektör i Sigtuna kommun

Ulla-Marie Hellenberg, idag stadsdirektör i Södertälje, blir ny kommundirektör i Sigtuna kommun

Ulla-Marie Hellenberg blir ny kommundirektör i Sigtuna kommun. Det beslutade en enig kommunstyrelse vid ett extra sammanträde under onsdagsmorgonen.

Som Sveriges snabbast växande kommun står Sigtuna inför stora utmaningar de kommande åren. I rekryteringen har det därför varit viktigt att hitta en erfaren chef och utpräglad ledare som kan ta sig an det utvecklingsarbete som krävs.

Ulla-Marie Hellenberg är idag stadsdirektör i Södertälje kommun. Hennes erfarenhet att leda kommunens arbete som högste och ytterst ansvarig tjänsteman, det breda kontaktnätet och kunskapen om komplexa samhällsstrukturer kommer att bli en tillgång för Sigtuna kommun.

När vi nu anställt Ulla-Marie Hellenberg som kommundirektör kan vi hälsa en mycket kompetent, erfaren och tydlig chef välkommen som högste ansvarige tjänsteman i Sigtuna kommun. Vi är mycket glada över rekryteringen och vill påstå att vi hos oss kommer att ha en av Kommunsveriges bästa chefer.Ulla-Marie Hellenberg tillträder tjänsten som kommundirektör i Sigtuna kommun den 1 februari 2012. Tills dess är biträdande kommundirektör Roger Petersson tillförordnad kommundirektör.

Ulla-Marie Hellenberg efterträder Greger Svensson som varit kommundirektör i Sigtuna kommun i närmare nio år.

Jag kan hälsa en ny högste ansvarige tjänsteman, Ulla-Marie Hellenberg, välkommen till kommunen. En person som jag ser framemot att jobba mycket nära och intensivt tillsamans med framöver. Arbets- och rollfördelningen mellan den högste ansvarie politikern och tjänstemannen i den demokratiskt styrda organisationen som kommunen är ett spännande samspel som bygger på samförstån och respekt för varandras roller. Det är en dynamik och komplexitet i ledarskapet som exemplvis saknas i det privata näringslivet.

Sigtuna kommun inför trygghetslarm till alla som vill och behöver utan byråkratisk biståndsbedömning

Den blocköverskridande politiska ledningen i Sigtuna kommun (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet) fortsätter sitt reformarbete för rättvisa och utveckling. Idag beslutar Äldre- och omsorgsnämnden att slopa biståndsbedömningen av trygghetslarm. Beslutet möjliggör för fler invånare att få ta del av den trygghet det innebär att ha ett direktuppkopplat trygghetslarm i den egna bostaden.

Upplevelsen av trygghet och otrygghet är subjektiv, det är svårt för någon annan att bedöma graden av otrygghet en person upplever. Det är ett av skälen till att Sigtuna kommun aldrig avslår en ansökan om trygghetslarm. Det är inte endast äldre eller funktionsnedsatta som i olika livssituationer kan uppleva otrygghet i sin vardag. Tillfällig sjukdom eller rehabilitering drabbar även yngre och i övrigt friska personer.

Sigtuna kommun vill kunna erbjuda alla invånare i kommunen möjlighet att få tillgång till ett trygghetslarm utan att behöva gå igenom en utrednings- och prövningsprocess. I praktiken innebär det att en person som upplever sig otrygg i sitt boende för en kortare eller längre tid kan hyra ett trygghetslarm av kommunen till självkostnadspris, 232 kronor/månad. I priset ingår trygghetstelefon, larmknapp, uppkoppling till Trygghetscentral samt i förekommande fall besök av hemtjänst.

För att få tillgång till trygghetslarm kontaktar den enskilde Sigtuna kommun och anmäler sitt intresse av att hyra ett trygghetslarm. Efter att ett hyresavtal är undertecknat installeras larmet. Någon registrering i socialregistret förekommer inte.

Äldre- och omsorgsnämndens ordförande Anders Fällmar (S) säger i en kommentar:

- Idag avslår vi inga ansökningar om trygghetslarm. Jag ser detta som en extra service till invånare som känner sig otrygga i sin bostad. Vi vet att trygga invånare mår bättre och detta är ytterligare ett steg i riktningen mot att göra kommunen ännu mer serviceinriktad.

Bostadsrättsföreningen HSB Sätuna torg kommer finnas i kommunens högsta bostadshus - nu är bygget igång!

Igår tog jag tillsammans med RCC:s platschef och HSB Arlandas ordförande Ulrik Wallström första spadtaget för byggandet av det som ska bli kommunens högsta bostadshus, 15 våningar. Det är det första byggprojektet för HSB på 22 år i kommunen och jag hoppas det ska följas av fler. Huset som kommer ligga vid Sätuna torg, alldeles vid Märsta station, kommer att bli ett nytt landmärke i kommunen.

Det har byggts många nya hyresrätter i kommunen de gångna åren, mest i landet per capita. Det ska vi fortsätta med. Nu hoppas jag även att de kompletteras med många nya bostadsrätter!

Bättre skolresultat, fler i arbete och hållbarhet i fokus i Sigtuna kommuns budget

Den politiska ledningen i Sigtuna kommun har presenterat sitt budgetförslag för 2012-2014. Följande pressmeddelande har sänts ut:
------------------------------------

Sigtuna kommuns blocköverskridande politiska ledning (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de gröna) kommunens budget och verksamhetsplan för 2012-2014. Det är en ovanlig budget på flera sätt. Trots den stora ekonomiska oron i omvärlden och den låga tillväxttakten i Sverige är det en budget fri från nedskärningar och besparingar. Istället presenteras en rad offensiva satsningar inom områdena kunskap, arbete och hållbarhet. Skatten föreslås vara oförändrad.

- Vi är Sveriges snabbast växande kommun och står inför många positiva utmaningar. Därför lägger vi fram kanske den mest offensiva budgeten i kommunens historia. Det handlar om omfattande framtidsinvesteringar, framför allt i förskolor, skolor och kultur- och fritidsverksamheter. Dessutom kommer vi att gå med ett stort överskott nästa år, vilket behövs inför framtiden, säger Anders Johansson (S), kommunalråd i Sigtuna kommun, i en kommentar.

Sigtuna kommun har aldrig budgeterat med ett så stort överskott som inför 2012, hela +166 miljoner kronor. Huvudförklaringen till det goda resultatet är projektet Framtidskraft (försäljning av kommunala fastigheter). Sammantaget kan kommunens verksamheter tillföras 181 miljoner kronor mer 2012 jämfört med 2011.

Budgeten innehåller en helt unik arbetsmarknadspolitisk satsning för att få fler försörjningstödstagare i arbete och egen försörjning. Alla som har arbetslöshet som grund för sitt försörjningsstöd kommer att anställas av kommunen under en tolvmånadersperiod.

- Som Kommunsverige i övrigt har vi drabbats hårt av att hushållen som behöver ha försörjningsstöd har ökart kraftigt de gångna åren. Vi tar nu ett krafttag som ingen annan kommun gjort tidigare. Vi anställer helt enkelt alla som har arbetslöshet som grund för sitt försörjningsstöd under ett år. Det ger dessa personer en helt unik chans att komma in på arbetsmarknaden och också möjlighet att komma in i arbetslöshetsförsäkringen. Målet är naturligtvis att så många som möjligt under året ska komma vidare till ett annat eget jobb eller i utbildning. Det kommer säkert också visa sig att för några personer är det landstinget, Försäkringskassan eller andra myndigheter som ska ta ansvaret, inte kommunen, säger kommunalrådet Anders Johansson (S) i en kommentar.

Den största verksamhetsmässiga satsningen 2012 går till grundskolan. Utöver full kompensation för lönehöjningar och fler elever satsas cirka 20 miljoner kronor för att nå bättre måluppfyllelse och kunskapsresultat för eleverna.

- Att förbättra skolan och se till att resultaten för eleverna blir bättre är kommunledningens viktigaste uppgift. Flera åtgärder har vidtagits under 2011 och nu kan vi genomföra ytterligare välbehövliga satsningar 2012. Fokus ligger på att lärarna och rektorerna ska kunna fokusera mer på undervisning och pedagogisk utveckling och mindre på byråkrati. Det menar vi är en nyckel till framgång. Satsningen är långsiktig, men vi räknar med att se positiva resultat redan under nästa år, säger kommunalrådet Bosse Andersson (C) i en kommentar.

Långsiktig hållbarhet fortsätter vara ett av kommunledningens prioriterade områden. Till en rad åtgärder som pågår just nu läggs i budgeten ytterligare satsningar för att minska klimatpåverkan och förbättra miljön.

- Vi fortsätter satsningarna på att ställa om till hållbarhet på energiområdet. Kommunkoncernen äger redan två egna vindkraftverk, nu går vi vidare och köper ytterligare ett. Dessutom avsätter vi närmare 20 miljoner kronor under en treårsperiod till investeringar i våra fastigheter med syftet att minska energiåtgången. En annan prioriterad fråga för kommunledningen är att förbättra för alternativen till fossilbränsledrivna bilar. Därför är det glädjande att utbyggnaden av gång- och cyckelvägsnätet kommer att fortsätta liksom att vi genomför en ordentlig utredning av möjligheterna till bättre kollektivt resande i stråket
Sigtuna-Märsta-Arlandastad-Arlanda, säger kommunalrådet Gunilla Lundqvist i en kommentar.


Kommunledningens mycket omfattande satsningar på kultur- och fritidsområdet fortsätter. I budget och plan återfinns bland annat:

· Mer personal och utrustning på fritidsgårdarna och Ungdomens hus
· Nytt badhus i Märsta (i Tingvalladalen)
· Nytt ridhus i Rävsta
· Ny sporthall i Steningehöjden (anpassad för gymnastikverksamhet)
· Nytt Sigtuna museum (om- och tillbyggnad av nuvarande museum)
· Ny scenvagn för arrangemang i kommunen
· Mer pengar till kultur- och fritidsföreningarna
· Mer pengar till kulturevenemang
· Nya omklädningsrum/WC på Steningebadet och Sjudargårdsbadet
· Mer resurser för inköp av redskap och inventarier till sporthallarna

Ny huvudgata i Märsta öppnar för nya stadsdelen Övre Ekilla

Idag klippte jag bandet och öppnade en ny huvudgata i Märsta, Hemmansvägen, som ska trafikförsörja den nya stadsdelen Övre Ekilla.

Idag öppnade kommunen upp en helt ny huvudgata i centralorten Märsta. Den har fått namnet Hemmansvägen och sträcker sig en kilometer från Stationsgatan i väster till Aspvägen i öster. Vägen ska framför allt trafikförsörja den nya stadsdelen Övre Ekilla som börjar byggas inom kort, men kommer också förbättra för busstrafik och för biltrafik till och från Arenberga Norrbacka. Vägen har också försetts med en separat gång- och cykelväg med belysning.

Den nya stadsdelen Övre Ekilla kommer att innehålla hyresrätter. självbyggartomter och villor. Sammantaget blir det cirka 120 nya bostäder i området.

Vid framtagandet av detaljplanen kom många synpunkter om att behålla bollplanerna vid Aspen, något som kommunledningen lyssnat på. De kommer alltså bli kvar.

Förutom huvudgatan kommer också två lokalgator finnas i Övre Ekilla. De har fått namnet Odalsvägen och Agrarvägen.

Hela projektet har kostat cirka 20 miljoner kronor, vilket är enligt budget.

Denna satsning blir ytterligare en viktig pusselbit i utvecklingen av Sigtuna, Sveriges snabbast växande kommun!

Jag fick ta premiärturen på den nya gatan med en veteranlastbil - en Volvo av årsmodell 1960. Den har gått i Märsta alla 51 åren och flak och tippkonstruktion med mera kommer från Sörlings verkstäder i Märsta.

Glädjande nog kom hen hel del märstabor till öppnandetr av vägen, trots regn och blåst.


Jag fick åka premiärturen på den nya huvudgatan i en Volvolastbil av årsmodell 1960. En hel del märstabor hade kommit för att beskåda det hela.

Skånela IF i fortsatt serieledning i handbollens allsvenska. Valsta Syrianska IK åker ur fotbollens division 1 Norra.

28-28 blev det mellan Skånela och Helsingborg i fullsatta Vikingahallen. Skånela som ledde hela matchen borde ha vunnit. Vi behåller dock serieledningen.

Idag har jag varit och kollat på lokal idrott. Något som jag som sportintresserad gillar mycket, men som det alltför sällan ges tid till.

Jag började med handboll i Vikingahallen. Tabellettan och hemmalaget Skånela IF tog i emot tabelltvåan OV Helsingborg i en rafflande match i fullsatta Vikinghallen. Skånela ledde i princip hela matchen. Men Helsingborg fick ordning på försvarsspelet i andra halvlek. Matchen slutade 28-28, vilket var mycket snöpligt för oss i hemmapubliken. Det betyder dock fortsatt serieledning för nykomlingarna Skånela IF i allsvenskan. Det är starkt! Tack också för ett fint arrangemang i Vikingahallen, mycket välordnat och proffsigt, som vanligt.

Över tusen personer såg Valsta Syrianska besegra Dalkurd på Midgårdsvallen. Tyvärr räcker det inte för att hålla sig kvar i division 1.

Efter handbollen gick jag ett stycke västerut i Tingvalladalen, till Midgårdsvallen. Där mötte bottenlaget Valsta Syrianska IK gästande topplaget Dalkurd.

När jag kom till Midgårdsvallen hade det gått tjugo minuter av matchen och Dallkurd ledde med 1-0. Det betydde att de just då var serieledare och med mycket goda chanser att gå upp i Superettan. Valsta Syrianska vände dock matchen inför över 1000 personer i publiken, och vann med hela 4-2. Nu ser det dock tyvärr inte ut att räcka, eftersom både Luleå och Akropolis vann sina matchen.

Det blir, om jag förstår det hela rätt, nedflyttning till division 2 för Valsta Syrianskas del. För egen del tycker jag det vore bra om de lokala fotbollsklubbarna kunde försöka göra en gemensam satsning mot division 1 och Superettan i framtiden. Det behövs gemensamma tag om vi ska lyckas få ett Superettan-lag, tror jag.

När jag kom till Tingvalladalen i eftermiddags fanns det inte en enda ledig parkeringsplats. Handboll, fotboll och andra aktiviteter hade lockat många utövare och stor publik till vår idrottsplats, precis så som vi ville ha det när kommunledningen beslutade att förvandla Tingvalladalen till ett sport- och aktivitetsfält. Härligt!

Valsta centrum 40 år - ett nytt Valsta centrum växer fram

Vid firandet av Valsta centrum 40 år avtäckte jag logotypen som successivt ska införas när ett nytt Valsta centrum nu ska skapas

Idag firade vi att Valsta centrum fyller 40 år. Som så många andra centrum som byggdes under 60- och 70-talen har det haft sina upp- och nedgångar. Tyvärr mest nedgångar under de senaste 20 åren ...

Den moderata kommuningen i Stockholm stod inför liknade problem i många av sina förortscentrum. De trode de skulle lösa problemet genom att säljas ut de flesta centrumanläggningarna, och det gjordes. Det blev en katastrof.

Kommunledningen här i Sigtuna gjorde tvärtom. Vi köpte in centrum från den privata centrumägaren för att en gång för alla få ordning poå centrum och skapa ett snygg, tryggt och välfungernade närcentrum för Valsta- och Steningeborna. Nu har det gått ett år sedan köpet och planeringen för ett nytt Valsta centrum är i full gång.

Så idag när Valsta centrum fyllde 40 år kunde vi inte bara nostalgiskt blicka tillbaka, vi kunde framför allt blicka framåt. En samrådshandling för ett nytt centrum med många nya bostäder, ny parkering, minipark, torg för torghandel, och ytor för nytt bibliotek, områdeskontor för Sigtunahem, medborgarkontor med mera kunde presenteras. Mer om planen kan du läsa här.

Vi kunde även lansera ett nytt varumärke med en ny logotype under dagen. Den syns på bilden. Den kommer att införas successivt under skapande av det nya centrumet.

Tack till alla som bidragit till arbetet med att skapa ett nytt Valsta centrum så här långt!

Här är logotypen för det nya Valsta centrum som ska byggas upp de kommande åren

Framtidskraft: Vi säkerställer god ekonomi, upprustning av miljonprogramområdena och fler hyresrätter

Idag kunde jag informera om kommunledningens (Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna, Centerpartiet) projekt Framtidskraft

Vi står inför stora investeringar för att kunna möta kraven på utvecklad välfärd och kommunala tjänster. Vi behöver fler platser i förskola och skola. Det är fler gamla som behöver vård och omsorg. Idrottsföreningarna får fler medlemmar som behöver tider i hallar och på idrottsplaner. Sigtuna kommun behöver investera i välfärd.

Vi behöver också bygga fler bostäder. Först och främst för att kommunens ungdomar ska kunna flytta hemifrån, för att familjer ska kunna växa och för att man på äldre dagar ska kunna bo i en lättillgänglig lägenhet. Både flerbostadshus och villor behövs för framtiden.

I Sigtuna kommun har vi många hyresrätter byggda på 1960- och 70-talen. De står inför enorma renoveringsbehov. Hur de så kallade miljonprogramshusen ska renoveras och hur man ska finansiera det har varit en fråga som hela landet brottats med, såväl forskare som politiker. Men det duger inte att bara prata. Vi måste hitta en lösning.

I Sigtuna kommun har vi därför valt väg. Sigtuna kommun behöver investera i bostäder.
Allt detta kräver vilja, framtidstro, handlingskraft och framför allt – nya pengar.

Nu genomför Sigtuna kommun projekt Framtidskraft. Vi tar in en ny långsiktig, trygg, seriös och svensk partner för utveckling av kommunen, fastighetsbolaget Rikshem (under namnändring från Dombron). Rikshem ägs av våra gemensamma svenska pensionspengar i Fjärde AP-fonden och AMF Pension. De kommer att köpa 1 102 lägenheter av SigtunaHem och ungefär en femtedel av kommunens egna fastigheter.

Fastighetsaffären ger flera mycket positiva fördelar för kommunen. Vi tryggar en långsiktigt stabil ekonomi i kommunen och SigtunaHem. Vi möjliggör för viktiga framtidsinvesteringar i förskolor, skolor, vårdboenden och kultur- och fritidsanläggningar. Vi kan renovera och rusta upp kommunens lokaler och SigtunaHems lägenheter utan skattehöjningar och chockhöjda hyror för alla hyresgäster. Dessutom kan vi bygga många nya hyresrätter.

Sigtuna kommun ska fortsätta vara en välkomnande och expansiv kommun. För att klara det utan att välfärden tappar kvalitet, något som hänt i många tillväxtkommuner, behöver vi tänka nytt och ta ansvar för framtiden. Det är det vi gör här och nu.

Här hittar du frågor och svar om Framtidskraft

Här hittar du fakta om Framtidskraft

På DN-debatt idag: Låt AP-fondspengarna vara med och rusta miljonprogrammet och bygga nya hyresrättslägenheter!

Idag skriver Johan Persson och jag på DN-debatt:

”AP-fondspengar kan ge ungdomar nya bostäder”

Ny roll för pensionskapitalet? De kommunala bostadsbolagen har inte pengarna som krävs för att rusta upp de hyreslägenheter som byggdes i miljonprogrammet på 60- och 70-talen. Privat kapital klarar det inte heller. Det är därför hög tid att skapa ett partnerskap mellan kommunerna och AP-fonderna och använda pensionskapitalet för renoveringen. Det ger framtida pensionärer en stabil avkastning och yngre som är på väg ut i yrkeslivet en chans att få en bostad, skriver Anders Johansson och Johan Persson.

För andra gången på mindre än två år åker världens börser berg- och dalbana. Det finansiella systemet framstår som alltmer otryggt och obegripligt. Pågår ett psykologiskt spel med förväntningar som insatser och där vanligt folk, vi småsparare och pensionssparare, i slutändan alltid blir förlorare?

I vardagen gör sig den finansiella oron ofta påmind. Hur går det med besparingarna och räntan på bolånet? Oron blir stor för väldigt många varje gång det orangea kuvertet med pensionsprognosen dimper ner i brevlådan. Kommer jag att kunna klara mig på de pengar jag får eller tvingas jag sälja huset och börja jaga extrapriser på falukorven när jag går i pension?

Samtidigt som börsen erbjuder en osäker och skakig väg där spekulanterna flockas visar historien att ett av de absolut bästa sätten att få en stabil och god avkastning på investerat kapital är ägande av hyresfastigheter. Det leder sällan till ”det stora klippet” men i ett 25-årsperspektiv har utvecklingen av bostadshyresfastigheter varit minst lika god som aktier och betydligt mycket bättre än fastigheter generellt, obligationer och statsskuldväxlar, dessutom med låg risk.

Hemma i våra kommuner finns en enorm potential för den som vill investera på lång sikt. Vi kan skapa en vinna-vinna-situation för både pensionskapital och kommuner om vi kan skapa ett partnerskap kring detta. Vi avser hyreslägenheterna som byggdes under det så kallade miljonprogrammet på 1960- och 70-talen när bostadsbristen i de större städerna var akut.

Nu står vi återigen inför ett akut behov av bostäder i tillväxtregionerna. Särskilt unga vuxna som vill etablera sig på arbetsmarknaden och ha möjlighet att bilda familj drabbas av bristen. Hyresgästföreningens undersökning från i våras visar att bara i Stockholmsregionen saknas 47.300 bostäder för att kunna ge 20–27-åringar möjlighet att bli vuxna och ha ett eget hem. Bostadsrätter och villor är inget alternativ för många i den här gruppen. Mäklarstatistik visar att priserna på en svensk villa i riket under perioden 2000–2010 ökade med 72 procent. En bostadsrätt ökade under samma period i pris med 153 procent. Nya regler innebär i dag att du måste ha minst 225.000 kronor i kontantinsats för att kunna köpa en liten lägenhet för 1,5 miljoner kronor – en orimlighet för de flesta unga. Behovet av nybyggnation av särskilt hyresrätter är därmed skriande.

En ytterligare politisk utmaning är att miljonprogramshusen nu har hunnit bli medelålders och slitna. Nu ska lika många hus som byggdes för 40 år sedan renoveras för att möta hyresgästernas krav på bibehållen eller ökad boendestandard och för att möta de ökande kraven på minskad energiförbrukning och lägre koldioxidutsläpp. Kommuninvest har uppskattat att upprustningen av miljonprogrammen kostar mellan 50 och 275 miljarder kronor. Andra har satt ännu högre siffror.

För oss är det uppenbart att detta behov av nybyggnation, fler hyresrätter och upprustning av miljonprogrammen inte kan lösas enbart med privata initiativ och kapital. I Stockholm har vi sett hur Moderaterna har omvandlat hyresrätter till bostadsrätter till priser långt under marknadsvärdet. Ett riktigt lotteri där några lyckliga hyresgäster har blivit miljonärer på kapital som egentligen tillhör oss alla gemensamt. I Malmö har vi sett hur privata ägare och förvaltare av miljonprogramshus med krav på hög och kortsiktig avkastning kastat oss årtionden tillbaka i tiden. Där har de som inte haft råd att flytta från slummen fått leva med kackerlackor, mögel och vägglöss. Det kan vi aldrig acceptera.

Det saknas inte idéer för hur upprustningen ska gå till. Det är intressant att ta del av alla arkitekters, teknikers och konsulters förslag på hur vi genom fina ombyggnationer och smarta energilösningar ska renovera miljonprogramsområdena. Alla dessa idéer behövs, men vi känner en stor frustration och irritation över att alltför många undviker att prata om det som behövs allra mest. Nämligen pengar! Kommunerna och de kommunala bostadsbolagen har inte de ekonomiska musklerna att ensamma finansiera upprustningen av miljonprogrammen.

Vi menar att det nu är hög tid att använda den del av de offentliga finanserna som AP-fondernas pensionskapital utgör för att rusta Sverige starkt inför framtiden. Om vi ska klara av renoveringen av miljonprogrammen och nödvändig nyproduktion så måste pensionskapitalet bli partner till de allmännyttiga bostadsbolagen.

Pensionskapitalet i AP-fonderna förvaltas på uppdrag av Sveriges riksdag och regleras i lagen om allmänna pensionsfonder. Lagen ger fondernas styrelser och ledningar stor självständighet i sitt val av placeringar. Inga regeringsdirektiv kan lämnas till fonderna hur de ska placera sitt kapital. Detta är i grunden en bra tingens ordning. Nu vill vi dock se en lagändring innebärande att en eller flera AP-fonder får i uppdrag att öka sin andel av det samlade kapitalet som placeras i svenska allmännyttiga hyresrättslägenheter. Vi vill att regeringen under hösten ger besked om att en proposition med denna innebörd inom det kommande budgetåret lämnas till riksdagen.

Det är en lösning som vi alla vinner på: Pensionskapitalet blir säkert placerat i en trygg bransch som ger långsiktig och god avkastning. De orangea kuverten kan ge tryggare besked till pensionsspararna. Boende i miljonprogrammen kan se fram emot höjd bostadsstandard utan chockhöjda hyror. Unga, nyinflyttade och de som helt enkelt inte vill äga sin bostad kan få kortade köer till hyresrätter.

När den moderatledda regeringen nyligen presenterade sin femte höstbudget hoppades vi på positiva besked. Men finansminister Borg och bostadsminister Attefall ignorerar återigen det växande behovet av nya bostäder, fler hyresrätter och upprustning av miljonprogrammen. De har kapitulerat inför marknaden och klarar inte av att ta initiativet. Deras bostadspolitiska vision tycks bara sträcka sig till att det ska bli mer förmånligt att hyra ut rum i villan till studenter och veckopendlare. I stället för mer nyliberal laissez faire-politik behöver vi nu en idé om hur nytt gemensamt kapital kan lösa gemensamma utmaningar.

Att låta pensionskapitalet göra jobbet är god ekonomi både för våra unga på väg in i yrkeslivet och för våra äldre som lämnar yrkeslivet.

Anders Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande, Sigtuna
Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande, Kalmar